Som vi sett i tidigare inlägg i bloggen alldeles helt nyligen, så inväntar först JO och JK, i de fall detta är möjligt, beslut/domslut från Förvaltningsrätterna.

Men, det kan också gå helt snett beroende på handläggaren hos JO resp. JK.

Själv överklagade jag ett AF-beslut enligt PuL-lagen till Länsrätten.

Till JK anmälde jag fel, försummelser och underlåtenhet i tjänsten hos AF, med ekonomiska konsekvenser för den arbetssökande (avanmälningar hit och dit utan grund, med mera, med mera), samt även därmed inbyggda kränkningar.

Detta är tjänstefel i handläggningen enligt Brottsbalken (BrB), och kan då anmälas till JK och/eller till Tingsrätt för skadeståndskrav.

Länsrätter handlägger inga skadeståndskrav.

Handläggaren hos JK blandade ihop begreppen, och hänvisar i sitt beslut enbart till Länsrättens domslut, vilket handlade om PuL (uppgifter i persondatasystem).

Hon skriver också att eftersom Kammarrätten inte lämnade prövningstillstånd så skulle det innebära att KR tyckte att LR gjort rätt :-)

Vad som är rätt eller fel prövas av varje instans.

Sådana här sakfel i den statliga handläggningen drabbar enbart arbetssökande "sekretess-belagda socialfall".

Ha, ha, vilken bra boktitel!

När kommunal personal, som sitter i samma lokaler som ett AF, bryter sekretessen (utan samtycke), och förmedlar felaktig information till AF, som när den drabbade upptäcker detta, inte ändras av kommunen av prestigeskäl, och då inte heller av AF, då kallas den arbetssökande för förhindrad, och Länsrätt och JK fastställer detta som sant. Länsrätten (en f.d (s)-journalist) kallar detta för "trafikövervakning", och JK håller med, på sitt lilla sätt, och AMS blir nöjda.

JO orkar inte ens så långt, de avskriver ärenden på löpande band. När något pågått länge och medborgaren inte ger sig, då förvandlas medborgaren till en rättshaverist, hur fel systemet ändå gjort.

Tänk, en sådan här djup insyn i det svenska rättsväsendet hade jag aldrig fått om jag inte varit en helt vanlig normal arbetssökande i Sverige.

Tänk vad de med jobb missar (i dubbel bemärkelse).

Ingen rolig insyn, men ändå lärorik, och politiskt aktiverande.

Länsrättens dom 7845-08, Bromma stadsdel / Stockholms kommun.

Ang. det kommunala samtycke-tvånget (ett samtycke som när som helst kan tas tillbaka), och därmed kopplat till total-avslag på pengar för en överlevnad på obeskattat existensminimum.

Av Länsrättens i Stockholms län dom dnr.: 7845-08 (12 juni 2008) avseende beslut hos Bromma stadsdelsnämnds delegater (vilka behövde koppla in en stadsjurist :-) ) framgår det alldeles uppenbart och tydligt, att vanliga normala friska arbetssökande omvandlas till kommunala socialtjänstfall. (Kammarrätten dnr.: 5673-08, den 30 jan. 2009).

Länsrätten i Stockholm hänvisar till en nödvändig samverkan med andra aktörer, ovanför huvudet på den arbetssökande, därför att verksamheten är av SÅDAN ART = socialtjänstverksamhet.

Det är alltså 2 st olika kulturer som har krockat ordentligt när kommuner (kommunal personal) ska pyssla med arbetssökarverksamhet.

Kommunernas egentliga verksamhet = 1) socialtjänst, och ett övertagande av 2) arbetsförmedlingens verksamhet.

De arbetssökande mister sin egen talan, och dessa arbetssökande blir då med automatik omyndigförklarade socialfall.

Det är inte längre Arbetsmarknadsdepartementets/Arbetsmarknadlagarnas regler och föreskrifter AMSFS, IAFFS som styr utan Socialdepartementet, Socialstyrelsens råd (= Socialtjänstens område), kommunernas socialtjänst IoF, och Socialtjänstlagen (SoL).

Plöstligt blir således numera helt vanlig arbetslöshet, helt vanligt normalt arbetssökande, och helt vanliga arbetssökande medborgare sekretessbelagda socialfall.

Även i dessa fall gömmer sig således den kommunala personalen bakom sin "sekretess" för att inte mista arbetsuppgifter.

Länsrätten och Kammarrätten hänvisar till följande råd och §§ i domsluten:

SoL 3:5 och SOSFS 2003:5, sid 29, samt resp.  SoL 11:6, SekrL 7:4.

PuL (personuppgiftslagen) nämns enbart i förbifarten i domsluten.

Arbetssökande kan begära registerutdrag (26 § PuL) från SAMTLIGA existerande myndigheter i Sverige, och visa upp vid behov.

VARJE gång en arbetssökande söker ett jobb så lämnas samtidigt info om att personen är arbetslös (verkligen inget ovanligt eller sekretessbelagt i dagens Sverige).

Regeringsrätten lämnade inget prövningstillståd (15 okt. 2009, dnr.: 1595-09), så personen ifråga i Bromma hade inom 6 månader (t.o.m. 15 april år 2010) kunnat gå till Europadomstolen.

JO beslut (se annat inlägg) daterades till den 25 maj 2010 (efter 1 år och 8 månaders handläggning, fr.o.m 2 okt. 2008), sannolikt synkroniserat med RR beslut.

Själv ska jag dra mitt kommunala ärende till Tingsrätten, och hela vägen ända till EU om så behövs.

Jag tänker inte acceptera att efter 300 dagar a-kassa från AEA bli betraktad som ett sekretessbelagt socialfall, och detta utan grund, samt att tvingas leva på 50 kr/dag i närmare 2 år.

Är det svenska flaggans dag eller en nationaldag i Sverige den 6 juni?

Vilket år blev det en ledig helgdag?

Hur som helst (doesn't matter), i Myndighets-Sverige föreslår jag att vi denna dag läser en uppsats om myndighetsutövning.

Vem designar en särskild flagga för myndigheter? Och en särskild och speciell dag?

Uppsats (se särskilt kap. 3) :

http://epubl.luth.se/1402-1773/2003/091/LTU-CUPP-03091-SE.pdf

Lagrum: Se särskilt: RF 11 kap 6 § och SoL 2 kap 5 §.

JO beslut: 4 april 2001 (JO dnr.: 2001/02).

Länsrättens beslut: Dnr.: 6565-01.

Kammarrättens protokoll: Dnr.: 287-2002.

Svenska Kommunförbundet: Dnr.: 2001/2904.

Kommentar:

Stockholms stads överklagan till Kammarrätten togs tillbaka vid det politiska majoritetsskiftet år 2002.

JobbTorg Stockholm betyder t.ex. att en UTREDNING om den arbetssökande omedelbart startar i samband med att den arbetssökande ansöker om obeskattade icke pensionsgrundande pengar för en överlevnad på existensminimum, samt att den arbetssökande då vidarebefordras i slutänden till en privat konkurrensutsatt aktör. Detta är i Sverige = Myndighetsutövning.

Samtycken till UTREDNING fanns även under (s) regi i Stockholms stad (se nedan inlägg), men då handlade det om en fördjupad UTREDNING myndigheter emellan.

Även detta onödigt, då det torde kunna förutsättas att normala friska arbetssökande kan föra sin egen talan och själva berätta om omständigheterna i de individuella fallen, kompletterat med egna registerutdrag enligt PuL.

Även då fanns ett samtycke förtryckt initialt i ansökningsblanketten.

Genom att delegera information (rätten att ta del av) till privata aktörer delegerar man även den samhörande myndighetsutövningen.

Handläggningen (utredningen) hos en annan myndighet eller hos en privat aktör bygger på denna information om en arbetssökande.

Att upphäva sekretessen (SekrL) är inte samma lagrum som att delegera myndighetsutövning till annan myndighet eller till en privat aktör (annan lag, RF och FvL).

Vad ska den privata aktören med infon till? Jo, för att kunna handlägga ärendet. Sedan och då spelar "tystnadsplikten" enligt SoL 15:1 ingen större roll.

SAMMANFATTNING:

Statlig och kommunal utredning = handläggning = myndighetsutövning mot medborgare i slutänden.

Information krävs för utredning / handläggning / myndighetsutövning.

Sekretesslagen och PuL reglerar statlig och kommunal informationshantering om svenska medborgare.

Myndighetsutövning regleras av RF 11: 6, 11:7, 11:14, samt SoL 2:5, 2:6, samt av .......  SFS 2007:1364 (sedan år 2008)....... FvL ..........(här kan JO, JK, och Förvaltningsrätterna fylla på).

Informationsutbyten mellan myndigheter enligt SoL 11:11 a)--c).

För övrigt ska kommuner och deras anställda socionomer syssla med Vård- och Behandlingsplaner (SoL 2:7), och inte med Aktivitets-/ Handlingsplaner för friska arbetssökande.

Dessa kommunanställda handpåläggare är förhoppningsvis utbildade i att syssla och pyssla med tvångslagar typ LVU, LSU, LVM, LPT, etc.

OCH, för övrigt och generellt just nu:

140 st fler varje dag blir långtidsarbetslösa (> 2 år), och 161 000 är nu långtidsarbetslösa, den högsta siffra som öht noterats.

RF 11:6. Förvaltningsuppgift kan överlämnas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse, registrerat trossamfund eller någon av dess organisatoriska delar eller till enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, skall det ske med stöd av lag. Lag (1998:1700).

Efter 1 år och 8 månader inkommer JO beslut till Facebookgruppen "Tankesmedjan Mänsklighet" ang. bl. a. kommunala samtycken enligt SekrL 14:4. JO 5199-2008.

Se även JO-beslut 3430-1996 (samtycken Örebro).

Skriva under Stockholms kommuns samtycken eller inte.

Skriver du inte under får du leva på nödmedel, 50 kr/dag till livsmedel och hyran betald ibland, i upp till 2 år (med länsrättens godkännande).

Rättshandlingar: Avtal Lag 1915:218

28 § Rättshandling, den någon blivit rättsstridigt tvungen att företaga, vare, där tvånget utövats genom hot, som innebär trängande fara, icke gällande mot den tvungne.

Vad jag lägger märke till i JO-beslutet är följande formuleringar och andemening

 - - - >

Det politiska spelet . .  .

1) JO menar att kommunal arbetssökarverksamhet = Utredning . . . . . (?)

Lagen torde och borde skilja på begreppen a) kommunal arbetssökarverksamhet (Lag ?), och b) individuella utredningar om behovet av kommunalt ek. bistånd (SoL 4:1), och begreppet c) samtycken generellt (SekrL 14:4).

Kommunen skriver enbart i sitt yttrande till JO om SoL 4:4.

2) JO menar, rent principiellt, att vad den arbetssökande själv kan bevisa via dokument inte har något rättsligt bevisvärde, utan den arbetssökande ska "utredas" med info myndigheter sinsemellan, och förmodligen då muntlig info (inte skriftligt i svart på vitt).

Vilka arbetssökande är inte kapabla att lämna väsentlig info om sig själv?

Och, dessutom kunna bevisa det sagda dess riktighet?

Är det kutym att myndigheter ska prata sinsemellan ovanför huvudet på arbetssökande?

Är Sveriges arbetssökande helt omyndigförklarade?

3) Om den arbetssökande kan få hela eller delar av sitt ekonomiska behov tillgodosett på annat sätt (t.ex. via statligt aktivitetsstöd i en statlig arbetssökarverkamhet) så torde det utredningsansvaret och kravet falla på kommunen (skattepengar).

Varje månads ansökningsblankett innehåller ett samtycke.

4) Om den arbetssökande haft a-kassa, vilken täckt hela behovet, då tillhör personen inte den kommunala målgruppen arbetssökande. 

Stockholms kommun har inte definierat sina målgrupper (skattepengar).

5) Förvaltningsrätten ska ta särskilda domslut i de individuella fallen, MEN då krävs det att domstolen: dels läser vad den arbetssökande skriver, kontrollerar bevisföringen (FpL), samt håller muntliga förhandlingar.

----------------------------------------------------------------------------------------------

A)  Den statliga arbetsförmedlingen är huvudman för samtliga arbetssökande i Sverige.

Eller som det brukar stå i budgetpropositioner: Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar.

B)  Den här typen av kommunala samtycken har sitt ursprung i rehabiliteringsärenden, vilka av tradition fortfarande är och har ingått i den egentliga kommunala verksamhetens uppgifter (= socialtjänst).

C)  "Kommunal arbetssökarverksamhet" började införas i början på 1990-talet då arbetsförmedlingen ansågs ha alltför "lösa koppel" på de arbetssökande, enligt en dom i Regeringsrätten.

En lag för denna verksamhet kom först fr.o.m år 2008, SFS 2007:1364.

D.v.s samma år som Stockholms kommun införde JobbTorg.

D)  Idag används denna kommunala verksamhet i stort sett endast för att ge vissa av de s.k. "ek bistånds-granska-blankett-handpåläggarna" en slags karriärutveckling.

I annat fall är det isf ett bestående och permanent kommunalt underkännande av den statliga arbetsförmedlingen.

-  Ska arbetsförmedlingen endast hantera arbetssökande med en statlig ersättning (a-kassa resp. aktivitetsstöd)?

-  Vilken myndighet ansvarar då för de arbetssökande som har hälften statlig ersättning (beskattad), och hälften kompletterande kommunal ersättning (bidrag)?

De arbetssökande som saknar A-kassa (och/eller medlemskap i en A-kassa), eller de som har förbrukat sin sista dag A-kassa, eller sin sista dag F-kassa, ska alltså enligt det svenska systemet bestraffas med obeskattat icke pensionsgrundande existensminimum, och med kommunala rehabiliteringåtgärder?

Samt, svenska arbetssökande ska tydligen dessutom inte få föra sin egen talan, utan myndigheter ska fritt få utreda den arbetssökande via en samtyckesblankett?

Ett samtycke till och vid varje eventuellt enskilt 3-parts-samtal (sökande, AF och kommun) skulle kunna inges istället.

Genom PuL (Personuppgiftslagen 26 §) kan den arbetssökande själv inhämta alla egna personuppgifter som öht existerar hos olika myndigheter, och lägga upp på bordet.

SekrL 14:4 = OSL 12:2 = Samtycken = Fullmakter = Avtal.

_________________________________________________

Länsrätten/KR (enligt en dom JO hänvisar till) anser att denna kommunala jobbsökarverksamhet är av SÅDAN ART att alternativa infovägar inte är möjlig.

:-)

Helt otroligt vilket påstående och slutsats!

JO räknar även generellt upp "praktik" som kompetenshöjande (med existensminimum som lön), under sin punkt d) i sitt beslut 2010-05-25, i strid med RR dom http://www.sposit.se/juridik/64894.html

JO verkar inte heller skilja på begreppen "vägra samtycke" respektive "vägra kommunal åtgärd på obeskattat existensminimum".

Personligen (i mitt fall) vägrade jag samtycke, vilket omskrevs av de kommunala delegaterna till " vägrar åtgärd" i avslagsmotiveringen till länsrätten (vilket alltså inte stämde med verkligheten), och denna motivering skrevs in varje månad av Stockholms kommun under sammanlagt 2 år (mars 2006 -- januari 2009).

Sedan 9 november 2009 deltar t.ex jag i en statlig arbetsmarknadsåtgärd (JOB, vilken startade 2 juli 2007) med en beskattad och pensionsgrundande statlig ersättning (d.v.s. 2,5 år för sent).

För detta uppfyllde jag 2 st villkor redan i juni år 2007:

1) 300 dagar A-kassa från AEA tidigare förbrukad, samt

2) Inskriven 18 månader på AF.

Fas 1 hos en kompletterande aktör (en mycket bra sådan).

Nu i fas 2 i AF regi.

Och jobb på G from ht-10.

 http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.15e7b239127ecec329580002926/job_mars2010.pdf

Slutkommentar:

Den statliga fas 3 i JOB motsvarar dag 1 (fas 1) hos en kommun.

www.newsmill.se/artikel/2009/11/10/arbetsokande-kranks-systematiskt-pa-de-sk-jobbtorgen

De strukturella problemen på arbetsmarknaden, inkl. etnisk och åldersdiskriminering, omskrivs, sedan ett decennium tillbaka, till att arbetssökande är handikappade på något sätt, och ska rehabiliteras

Ju fler socionomer som AF anställer desto värre blir det. Arbetssökande är inte socionomers målgrupp.

Citat: -" Individer som framhärdar i att inte låta sig anvisas som arbetshandikappade till en arbetsmarknadspolitisk åtgärd riskerar indragen a-kassa, vilket är skälet till att de flesta personer slutligen accepterar den definition om deras tillstånd som arbetsförmedlingen har skapat, nämligen att de är arbetshandikappade."-

Den 12 september 2006 (före valet):

http://www.expressen.se/ledare/1.416233/060912-sovjetfasoner-pa-ams?standAlone=true&viewstyle=print&textStrl=1

”The exhaustive review of research on employment in Sweden carried out by Lars Calmfors, Anders Forslund, and Maria Henström reaches conclusions that coincide exactly with those of Barbara Sianesi. They can be summed up this way: Employment aid is more efficient, the closer the job being aided is to a regular job.” http://www.ifau.se Rapport no 5 år 2002

Sianesi, Barbara. “Differential Effects of Swedish Active Labour Market Programmes for Unemployed Adults during the 1990s.”

DN har just nu en serie om kommunal vuxenmobbing.

Den handlar om kommunalt anställda som mobbas av sina chefer och av sina kollegor.

Detta är säkert inget ovanligt

Vuxenmobbing är inte ovanligt inom den offentliga sektorn.

MEN, var, när, och hur forskas det om, och/eller skrivs det om, när kommunalt anställda mobbar medborgare i en kommun på olika sätt?

Mobbing handlar inte enbart om skolor och arbetsplatser.

Den typen av kommunal medborgarmobbing kan ta sig olika uttryck:

Några exempel kan vara: avslag på pengar (försörjningssöd), omskrivna avslagsmotiveringar till rättsväsendet, och/eller utelämnande av väsentlig information, omhändertagande/utredningar av barn på lös grund, spridandet av falska rykten till lokala politiker, till de egna chefstjänstemännen, till andra myndigheters tjänstemän, och till rättsväsendet, bortslarvande av viktiga dokument, obesvarade skrivelser från medborgaren, frågor som ställs av medborgaren anses inte vara relevanta, kränkande och ofullständiga texter i anteckningarna, försenade utbetalningar (långt efter den 31), inkräva kompletteringar som saknar ett adekvat värde, kallelser till möten med 2 mot 1 principen, ständiga byten av handläggare, falska beskrivningar till intern-revisorer och till de interna jurister, beslut utan delegationsrätt, etc., etc., d.v.s en gravt oseriös och kränkande handläggning överhuvudtaget.

Kränkande särbehandling av medborgare kallas det.

 Tjänstemän är kapabla till både det ena och till det andra.

-"  Åklgaren i Malmö beslöt (utan att ha hört inblandade) att lägga ned förundersökningen mot Malmö kommun. Detta måste tolkas som att: psykologiskt terror, förtal, och ryktesspridning är antingen legitima manipulerande styrningsmetoder, eller i vart fall av så ringa allmänintresse att de inte behöver undersökas närmare."-

DN: http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/sag-inget-vanligt-till-mig-1.1114876

Kallas våldsbrott i Frankrike:

http://www.dn.se/kultur-noje/fritt-fram-i-sverige-men-brottsligt-i-frankrike-1.1115968

En mot-organisation: http://www.o-m-m.se/

Fel, försummelser och underlåtenhet i handläggningen, hos olika myndigheter, utmynnar i, som ett försvar, i kränkande särbehandling av medborgare.

Back- och frontcurling.

Svenska föräldrar är enligt uppgift de mest curlande föräldrarna i världen (själv är jag i det fallet inget undantag).

Och, det verkar som om den offentliga sektorns myndighetsutövande tjänstemän i Sverige också är de mest curlade tjänstemännen i världen.

Skillnaden är att dessa senare curlas både efter och före en undermålig handläggning.

Detta är nog också särskilt förekommande på den kommunala nivån (fritidspolitiker).

Nu har ett exempel från denna senare värld exponerats här på "löpet" i ett par dagar.

Denna person har i svart på vitt uttryckt sina tankar om arbetssökande inom Stockholms kommun:

Hon tycker att arbetssökande, som kämpar i blod, svett, och tårar för sin överlevnad är: sjuka,  galna, bizarra, rasister, rättshaverister, och soff-liggare.

Inkl. diverse hot om diverse "åtgärder" (olagliga repressalier kallas det på juristspråk).

Denna tankegång är inte unik, skillnaden är bara den att den tänks, den uttrycks i slutna kafferum, men den skrivs sällan ned.

Är detta nedvärderande tankesätt bland myndigheter om invånarna någon slags tradition i Sverige?

Förut tvångssteriliserades epileptiker, sjuka lobotomerades, barn tvångsomhändertogs och omhändertas fortfarande, på lösa grunder, hit och dit, etc. etc.

Vi har länge haft världens högsta skatter och har 20.000 hemlösa i Sverige.

Idag klassas arbetssökande som sjuka (både av AF och kommun), och en del invånare ges jobb utan lön, eller en lön på existensminimum.

Och allvarligt, VEM tror att valaffischer, oavsett parti, har någon som helst inverkan eller påverkan på dessa alla drabbade människor, deras familjer, släkt, vänner, och bekanta?

JO menar:

Även ”sociala” sanktioner kan vara väl så kraftfulla och verka ”avkylande” på anställdas frihet att säga sin mening.

Meddelarfriheten består utöver av repressalieförbudet av en tystnadsplikt och ett efterforskningsförbud.
Grundtanken är att missförhållanden inom en myndighet ska komma till allmänhetens kännedom.

JO värnar om sitt "renhållningsarbete" (även ringa brott) när det gäller anställdas meddelarfrihet och  åtföljande repressalier, men knappast tydligen när det gäller invånares meddelarfrihet avseende missförhållanden på myndigheter (Yttrandefrihetsrättsliga frågor, SOU 2009:14).

E-mail-konversation med en eventuellt curlad kommunal skattefinansierad tjänstekvinna inom EÅV-stadsdel i Stockholms kommun

http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=6&module_instance=3&action=pod_show&navid=65&subnavid=6&subnavinstance=3

Stockholms kommun är skadeståndsskyldig för vad den anställda skrev på Facebook, enligt Datainspektionen.

http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1163884/Myndigheter-kan-straffas-for-inlagg.html

Hur ser en arbetssökandes röstsedel ut ett valår?

Vad står det i bilagan till röstsedeln?´

Ett decennium med 3 st val, år 2002, år 2006, och år 2010.

- Åtgärden "Agan" och plus-jobben åren 2000-2007.

- Åtgärden "JOB" och fas 3-jobben åren 2007-2010.

- Sänkta ersättningar, jobbkriser, ökad arbetslöshet, massarbetslöshet.

- Makten delegerad till myndigheter och tjänstemän.

Och generellt åren 2000- 2010:

- Åtstramad yttrandefrihet - du får inte vara kritisk - det är politiskt inkorrekt.

- Såvida du inte är ledarskribent på en tidning, och därmed en politisk megafon.

- Sverige är ett litet och känsligt land med ett svagt självförtroende.

- Fasaden måste hållas upprätt.

Ja, det har alltså inte hänt så mycket, allt trampar på i samma gamla vanliga fotspår.

When the people fear their government, there is tyranny; when the government fears the people, there is liberty.
Thomas Jefferson

AF-kontor Nynäshamn: http://www.metro.se/2010/05/21/26619/kvinnlig-amschef-kravde-sex-av-anstal/

Hur betedde hon sig då mot arbetssökande innan hon uppgraderades till kontorschef på ett AF?