Andra kungar och drottningar infogade i rutor.  :-)

Effektiva kommunala organisationer?

Thinking outside the box?

Fyll innehållet i boxen med något vettigt först!

Några exempel från verkligheten, organisation hos en enhet inom en kommun-del inom Stockholms kommun, och avseende handpåläggning för medborgare "som uppbär kommunalt försörjningsstöd".

Före maj månad år 2006, organisation:

1. Bidragsgruppen för personer/sökande nära arbetsmarknaden.

2. Vuxengruppen för personer/sökande lååångt från arbetsmarknaden.

En svart och vit-uppdelning.

Under hösten/våren år 2005/2006 hade en käck skridskoåkande enhetschef kommit på idén att koppla in dyra externa konsulter för en omorganisation av enheten.

Då blev resultatet som följer:

1. Mottagningsgrupp

2. Bidragsgrupp

3. Basgrupp

4. Rehabgrupp

3. och 4. motsvarade då den tidigare Vuxengruppen.

Nya gråzoner i uppdelningen.

Våren år 2010 skedde åter en ny organisation enligt följande:

Då fanns ett större fokus på chefer (löner och titlar).

Gruppchef 1 Mottagning

Gruppchef 1 Bidrag

Gruppchef 2 Bidrag

Gruppchef 1 Socialsekreterargruppen

Gruppchef 1 Arbetsmarknad

Gruppchef 2 Arbetsmarknad projekt

Avd. chef för alla gruppchefer

Stockholms kommun (14 st stadsdelar) betalar ut 83,1 miljoner / månad i kommunalt försörjningsstöd på existensminimum.

47 % av mottagarna är arbetslösa/arbetssökande.

Ovan stadsdel betalar ut ca 9,5 miljoner / månad.

Eller ca 8.300 kr i snitt per hushåll per månad (1.200 st hushåll exkl. barn).

Det blir blankett-granskning och penga-utbetalningar till 20-25 st hushåll per handpåläggare / månad inom enheten.

Stadsdelen har sammanlagt 1.300 skatteavlönade anställda.

Totalt finns det drygt 40.500 kommunalt anställda, då både lokalt och centralt inom Stockholms kommun.

Ibland behövs det 3 st personer för att skruva i en glödlampa inom denna ofantliga kommunala sektor.