Denna blogg har i många inlägg handlat om PuL (Personuppgiftslagen), därför att jag dels är speciellt intresserad av den lagen och dess funktionssätt, och jag har även tidigare jobbat med den inom IT-området.

Personuppgifter kan dels bestå av 1) koder, och dels av 2) löpande text.

1) Koder kan bygga på rena 3) fakta, eller på 4) bedömningar.

3) Fakta kan t.ex vara:

 "Föräldraledig" = kod xx.

 "SFI-studier" = kod yy.

4) Bedömningar, vilka kodas, kan vara: 5) riktiga, eller

6) godtyckliga och skönsmässiga bedömningar.

1) Koder är strukturerad information, och 2) löpande text är ostrukturerad information. 

Som exempel:

En avanmälan från AF kan bygga på rena fakta, eller en bedömning.

Datainspektionen (DI) handlägger ärenden/koder avseende PuL som bygger på fakta, eller ordbehandling (löpande text).

I ett konstaterat fall, som nu ligger hos Europadomstolen , har däremot en Länsrätt tvärtemot handlagt en kodad skönsmässig bedömning enligt PuL och inte korrekt enligt Förvaltningslagen.

Ett annat fall är en kommun vilken använder fördefinierade koder som motsvarar ett speciellt fakta men kan betyda olika saker, d.v.s ger en och samma kod dubbla eller flera olika betydelser.

Saknar A-kassa (kod 02) kan t.ex. betyda både: förbrukade 300 dagar A-kassa, eller saknar en upparbetad inkomstrelaterad A-kassa, eller har arbetat men saknar medlemskap i en A-kassa.

Sammanfattningsvis:

Många myndigheter och tjänstemän behärskar inte Personuppgiftslagen (PuL).

Även IT-folket är okunniga och bygger datasystem utifrån övergripande sammanställningar av uppgifter, och inte utifrån vikten och betydelsen av individuella och differentierade korrekta personuppgifter/koder.

Personuppgiftslagen är straffrättslig, och ger skadestånd.

Detta bör alla medborgare vara uppmärksamma på i Sverige.