Inlägg publicerade under kategorin Arbetsförmedlingen (staten)

Av Christina - 12 mars 2010 14:43


Tjänstemännen som skapar regelverket (inte politikerna, de bara röstar i riksnatten).

Eva & Mårten


De som befinner sig nu i Fas 3 (ca 15.000 st personer) 

har:

300 -600 dagar A-kassa

150 dagar i Fas 1

300 dagar i Fas 2

och sedan upp till 2 år i omgångar i Fas 3.


VEM tror att personerna i Fas 3 ska få ett riktigt tillsvidarejobb i Sverige, när arbetslöheten nu är 10 %, och mycket få nya jobb skapas, samt när företag flyttar utomlands?

Inte tror jag det iaf. Jag är realist.

Så vad ska de 20 % av tiden användas till? Jobbsökeri?

Men, en lön på allra minst 16.000 kr i månaden ska dessa personer ha iaf!


http://svt.se/2.22620/1.1924087/oklara_regler_for_langtidsarbetslosa


http://mstatkommun.arbetsformedlingen.se/


http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/jobbsoekande-i-jobb-och-utvecklingsgarantins-tredje-fas-383107

Av Christina - 10 mars 2010 11:42





  

Bild:

Skatteverket surfar under arbetstid på nätets bloggar :-) 7 gånger under februari månad år 2010.

Dyrt när anställda surfar på arbetstid: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6816848.ab


STATSMAKTSREGISTER.


Datainspektionen (DI) kallar bl.a. AMS personregister för "Statsmaktsregister".


Ett problem är dock att juristerna själva inom AMS, hos JK och JO, och på Länsrätter inte kan särskilt mycket om IT i allmänhet, eller om statsmaktsregistren i synnerhet (systemstruktur, funktioner, koder, etc).


Detta gäller:


Allmänt gäller för de uppgifter som får registreras att de skall vara sakligt motiverade för de uppdrag som en arbetsförmedling åtagit sig.


Krav på skriftligt samtycke till registrering av integritetskänsliga uppgifter.


Ett framgångsrikt förmedlingsarbete bygger på ett förtroendefullt samarbete mellan handläggarna och deras kunder. Det är en självklarhet att en handläggare och en arbetssökande är överens om vilka integritetskänsliga uppgifter som är nödvändiga att beakta vid handläggningen av ett ärende och att den arbetssökande lämnar skriftligt samtycke till registreringen.


Integritetskänsliga uppgifter får bara grundas på information från den arbetssökande eller på skriftliga uppgifter såsom läkarintyg eller skrivelse från annan myndighet. Uppgifterna skall vara av väsentlig betydelse för handläggningen av den sökandes ärende. Urval av uppgifter och ordval skall göras med omdöme.


Det skriftliga samtycket gäller den integritetskänsliga uppgiften. Samtycket gäller under hela inskrivningsperioden. Nya uppgifter av känslig karaktär kräver ett nytt skriftligt samtycke.


Det straffrättsliga ansvaret ligger hos respektive länsarbetsdirektör (före år 2008). Detta ansvar kan inte delegeras till annan nivå inom myndigheten.


Ansvaret för den enskilda registerposten har den arbetsförmedling hos vilket den arbetssökande får sin service.


Byter sökanden förmedling överförs terminalåtkomstfunktionen till den mottagande förmedlingen.


Sökandens medgivande att lämna ut uppgifter till utomstående bryter sekretess.

Detta medgivande ska noteras i datorsystemet.

 

I den arbetsmarknadspolitisk databasen får inga andra känsliga personuppgifter som behandlas än sådana som avslöjar etniskt ursprung eller rör hälsa

(* handikappkoder / funktionshinder i sökandens arbetsförmåga).


Känsliga personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung eller rör * hälsa, personuppgifter om sociala förhållanden, samt omdömen, slutsatser eller andra värderande upplysningar om en enskild, får behandlas i en databas endast om de har lämnats i ett ärende, eller är nödvändiga för handläggningen av det och den enskilde skriftligen har samtyckt till detta.

 

Arbetsförmedlingen får ha direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas.


Sådan åtkomst skall vara förbehållen de personkategorier som på grund av sina arbetsuppgifter behöver tillgång till uppgifterna.

 

__________________________________________________
























Ett annat "statsmaktsregister" (CSN): http://www.datainspektionen.se/Documents/beslut/2009-07-07-beslut-csn.pdf


__________________________________________________
























Statsmaktsregister och Samtjänstlagen (1 juni år 2009): http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/20/37/e84aeec8.pdf

http://www.rod.se/beslutat-i-riksdagen/Riksdagen-korde-over-Lagradet-om-samtjanstavtal/


Ett Servicekontor inom Stockholms stad i Medborgarkontorets lokaler:   

Invigning av (fp) 2009-06-04 :

http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Om-Stockholm/Servicekontoret-ar-invigt-och-finns-pa-Medborgarkontoret-i-Tensta/


Strax efter det att jag skrivit om bl.a. TV-licens här i bloggen, så kom ett brev från Skatteverket - KFM (se not. * nedan) om obetalada licenser (2010-02-04, Östra enheten 2). En specifikation över licensskulder, men inget kravbrev.


Under 2 år avslog kommundelen medel till bl.a licens, a-kasseavgift, fackavgift, SL-kort, och telefon (mars och april år 2006, och april år 2007 t.o.m. januari år 2009, endast 50 kr/dag till mat bifölls).


I listan över besökare i bloggen under februari 2010 fanns även cirka 7 st unika besök från Skatteverkets interna webbplats.

SV intranet: http://intranet.skatteverket.se/intern/15706.html


En av handläggarna på Medborgarkontoret i samma lokaler som detta Servicekontor (inkl handläggare från Skatteverket) har tidigare brutit sekretessen, och har tidigare även jobbat med kommunalt ek. bistånd, och behärskar därför det persondatasystemet (enligt uppgift är denne kommunhandläggare anställd före år 1997), och är därför starkt misstänkt.


Samma sak inträffade när annan personal från kommundelens ek. biståndsenhet satt i samma lokaler som den lokala arbetsförmedlingen under åren 2003 -- 2007.

Den arbetsförmedlingen besökte Datainspektionen 2007-06-04 för en inspektion.


Personuppgifter kan sökas både på personnummer och på namn i "Statsmaktsregistren".

 

Ett liknande Servicekontor finns även i Skärholmen i Stockholms kommun, där ingår även Af. Samt ett Servicekontor inne i City (Klara Vattugränd).


Cirka 117 st sådan kontor kommer att etableras i Sverige under kommande år.

Minst 57 st sådana kontor finns redan på plats. Enligt uppgifter på webben. 


http://www.svd.se/nyheter/inrikes/myndigheter-samsas-om-servicekontor_941577.svd


År 2006 inleddes Nav-reformen i Norge, den största omorganisationen av förvaltningen som genomförts i Norden. Arbetsförmedlingen och försäkringskassan samlokaliserades med den kommunala socialvården. Kölappsautomaten, där två av tre knappar tagits bort. Nu finns det bara en kö.

Jmfr detta med de nya Servicekontoren i Sverige. Motsv. kontor i Tensta (samlokaliserat med kommunala Medborgarkontoret) fick stänga en period p.g.a överbelastning.


not *  Skatteverket tog över Kronofogdens roll som borgenär för statens fordringar från 1 januari år 2008.

Ett sådant Servicekontor, i en och samma lokal, med gemensamt fikarum, kan alltså innehålla följande 5 st myndigheter:

- Skatteverket

- Arbetsförmedlingen

- Försäkringskassan

- Pensionsmyndigheten

- Kommunala handläggare ("generalister")    

Ang. licenspengar: http://www.expressen.se/ledare/sakinemadon/1.1871559/sakine-madon-ur-drillar-barn-att-bli-vanster


Av Christina - 7 mars 2010 10:58

Kan man förvänta sig att djur får rätt i Sverige när människor inte får det?

Invånare kan plåga sina husdjur, och myndigheter kan plåga sina medborgare.

  


Även USA har kommit långt med sin djurrätt med djurpoliser som stöttar djurrättsorganisationer.

Kolla t.ex. in kanalen Animal Planet och programmet Animalcops på TV.

Citat:

- " Söndagens folkomröstning är ett så kallat folkinitiativ, en omtalad finess i den schweiziska demokratin. Den som lyckas få ihop 100 000 underskrifter kan tvinga fram en omröstning om nästan vad som helst, och detta har nu djurrättsorganisationen Schweizer Tierschutz (STS) lyckats med.

I kantonen Zürich har djur haft rätt till advokat sedan 1992. Frågan nu är om detta ska bli obligatoriskt också i resten av landet.

Antoine Goetschel har som djurens advokat i Zürich blivit omröstningens affischnamn. Han sköter årligen upp till omkring 200 rättsfall. " -


http://www.svd.se/nyheter/utrikes/hundjobb-for-schweiz-advokater_4389819.svd


http://www.farmorgun.blogspot.com/ (piratpartist)

Av Christina - 6 mars 2010 12:36

Vem utsätter? -och Vem är utsatt?


Minoriteter utsätts och diskrimineras. Oavsett vilken faktor som styr att det är en minoritetsgrupp.

10 % arbetssökande i Sverige just nu. Även om siffran anses hög så är det ändå en minoritetsgrupp.


Vilka är då dessa arbetssökande utsatta av?

Jo, det kan vara handpåläggare inom den statliga arbetsförmedlingen, det kan vara personal hos privata anordnare, och det kan särskilt vara arbetssökande vilka handhas ekonomisk av kommuners och kommundelars personal, en minoritet inom minoriteten.

Det kan vara från olika partigrupper, på central riksnivå, eller på lokal kommunal nivå.


Diskrimineringsombudsmannen (DO) fungerar inte för denna minoritetsgrupp arbetssökande. Inte heller förvaltningsdomstolarna i Sverige fungerar i dessa fall.

Ibland, men bara ibland, fungerar JO och JK i dessa fall.

Trots EKMR fortsätter alltså denna diskriminering.


Detta borde partierna tänka på nu i valtider, då 20 % till 30 % av väljarna är osäkra på vilket parti de ska rösta på.

 

Minoriteten arbetssökande på 10 % involverar inte den arbetssökandes släkt, vänner och bekanta, så upplevelsen av diskriminering och utsatthet kan närma sig en lojal majoritet.

 

Andra utsatta grupper (minoriteter inom en minoritet): http://www.expressen.se/ledare/sakinemadon/1.1907620/sakine-madon-aven-invandrare-kan-vara-rasister

Av Christina - 4 mars 2010 00:47

FRI arbetsförmedling från 1 juli 2010!


http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article6714270.ab


Jag fick idag in en kommentar till ett annat inlägg i bloggen, en historia från verkligheten. Från en person som är i fas 3 inom JOB (SFS 2007:414).

Personen ersätter en fast anställd, dock utan lön.

AMS har ingen koll på sådant. Konkurrensen mellan företag sätts ur spel.


Jag har även från annat håll fått information om att AMS även skickar fas 2-are till privata externa anordnare (arbetssökarverksamhet).

Först tillbringar den arbetssökande fas 1 (i ett ½ år) hos en privat extern anordnare (arbetssökarverksamhet), sedan skickas personen till en annan privat extern anordnare (arbetssökarverksamhet) under fas 2 (i ett ½ år), och får sedan ersätta ordinarie personals uppgifter på något företag UTAN lön i fas 3 (i omgångar upp till 2 år).


Vad gör då de statliga skatteavlönade förmedlarna egentligen för arbetsinsatser för de arbetssökande?

Fler arbetsförmedlare har anställts under åren 2008-2010, och fler privata anordnare upphandlas. Men, jobben ökar inte i Sverige annat än marginellt.

Ett spel för gallerierna? Med dyra skattepengar?

 

Förmedlarnas huvudsakliga uppgifter är att printa ut anvisningar (printa ut anvisningar till okontrollerade jobb, eller printa ut anvisningar till åtgärder hos andra privata anordnare).

Eller, att stänga av (avanmäla) arbetssökande från a-kassa eller aktivitetsstöd eller kommunalt försörjningsstöd, d.v.s de arbetssökandes försörjning och överlevnad (Af kontrolluppgift).

 

Eller, som i mitt fall, inte printa ut någonting under ett decennium.

 

Var det så politikerna tänkte att det skulle vara?

 

BRISTER hos Af:

- Brister i uppföljning

- Brister i kontinuitet

- Brister i kompetensen.

- Brister i dokumentationen (persondatabaser, PuL)

- Brister i avvikelser

- Brister i rutiner för samverkan (både med arbetssökande och andra myndigheter).

Att personer är just arbetssökande framgår hos både AMS, FK, och kommuner, samt hos privata anordnare, och även hos presumtiva arbetsgivare i ansökningar, och är inte någon sekretessbelagd eller därför någon särskilt eller speciellt känslig uppgift.

_________________________________________________


Minimilöner för bärplockare i Sverige har nu bestämts till 16.372 kr (exkl OB) resp. 17.730 kr (bemanningsföretag). http://www.svd.se/nyheter/inrikes/battre-villkor-for-utlandska-barplockare_4367855.svd

Av Christina - 27 februari 2010 12:32

Hungriga vargar jagar bäst?

Knappast!

 

Titta bara på våra ungdomar. När det första lönekuvertet med cash ramlat ner i brevlådan startar genast en jakt på fler jobb, och/eller nya och bättre jobb.


Långtidsarbetslösa ska enligt "makten" nöja sig med att ha någonstans att gå på morgonen (= struktur på dagen), och några arbetskamrater att prata med (i ett socialt sammanhang).

Därför har fas 3 i JOB (SFS 2007:414) skapats (med "praktik" under 2-4 år), och den nya åtgärden LYFT (fr.o.m. år 2010), med "praktik" under 3-6 månader, med en ersättning på existensminimum.

 

I övrigt arbetsliv i Sverige gäller ständiga och årliga lönelyft via facket, bonusar, och höjda arvoden för bl.a politiker.

De som har vill ha mer. Oavsett om de sköter sina jobb på ett bra sätt eller inte. Många i Sverige sitter på fel stol p.g.a bl.a. LAS

 

VEM tror att människor i dessa sammanhang fungerar så olika?

Vargar som efter lång tid endast består av skinn och ben, materiellt sett, har slutat jaga för längesedan, både praktiskt och framförallt mentalt.

Den "moroten" är i princip obefintlig, och på ljusår långt borta, i ett land där jobben inte räcker till alla.

De jobb som finns går till dem som redan har ett jobb, och inte sällan med mer eller mindre önsketänkande skyhöga krav.

 

Med andra ord är det precis som på bostadsmarknaden, de som har bostäder byter med varandra.  De övriga blir utan när nybyggandet har stannat av.

 

http://www.dn.se/ekonomi/bara-374-praktikanter-i-lyftet-1.1053026


http://www.dn.se/ekonomi/praktikanter-dumpas-pa-myndigheter-1.1052364


http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/den-har-praktiken-fungerar-bara-i-teorin_4340227.svd


Man kan bli revolutionär för mindre: http://www.expressen.se/ledare/isobelhadleykamptz/1.1899239/isobel-hadley-kamptz-glad-lydig-och-anstallningsbar

Av Christina - 24 februari 2010 07:45

Rättsfakta (vad är relevant) ---> Rättsregler (dispositiva eller tvångslagar) ---> Rättsföljd (straff).

 

Juridiska dicipliner:

Offentlig rätt = Statsrätten (och folkrätten) + Förvaltningsrätten + Processrätten.

Straffrätt = Påföljder.

Civilrätt =  Rättsregler för fysiska och juridiska personer.

 

Kommunikationsprincipen
Kommunikation innebär att myndigheten skall underrätta den enskilde om de uppgifter som tillförts ärendet eller målet av andra än denne själv.


Partsinsynprincipen
Med partsinsyn menas att den enskilde har laglig rätt att under ärendets eller målets gång ta del av de uppgifter och handlingar som har tillförts dennes ärende eller mål.


Legalitetsprincipen
Legalitetsprincipen innebär att myndigheters maktutövning måste ha stöd i lagstiftningen och följa lagarna samt andra föreskrifter som har stöd i lagstiftningen. Beslut med stöd av lag. 
Den offentliga makten utövas under lagarna
Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Lagar ska vara tydliga. Inget straff utan brott.

 

Proportionalitetsprincipen.

Proportionen mellan brott och straff.


Självständighetsprincipen
Självständighetsprincipen säger att myndigheter är skyldiga att fatta beslut självständigt, och på eget ansvar, i ärenden som gäller myndighetsutövning mot enskild eller tillämpning av lag.




Objektivitetsprincipen
Objektivitetsprincipen innebär att beslut bara får grundas på sådana omständigheter som enligt gällande författningar skall beaktas. Det är ett krav på att ovidkommande hänsyn inte får påverka utgången i ärendet. Med detta menas att man ska följa lagen och inte lägga in egna värderingar eller ta hänsyn till omständigheter som inte lagen reglerar.


Likhetsprincipen
Likhetsprincipen är en fortsättning på objektivitetsprincipen och säger att lika fall skall behandlas lika. Det finns ett krav på konsekvens i beslutsfattandet. Domstolarna och myndigheterna skall beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet.


Offentlighetsprincipen
Innebär att man har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter. För att en handling skall vara allmän krävs att det är en myndighet som förvarar den.


Officialprincipen
Innebär att rätten skall se till att ett mål blir ordentligt utrett.

 

Analogislut.

En lag används som en annan lag.

_______________________________________


Samtycke är en så kallad ansvarsfrihetsgrund, det vill säga en gärning, som i juridisk mening annars skulle ha varit straffbar, kan medföra ansvarsfrihet genom att parterna har agerat i samtycke.

Bestämmelsen finns i Brottsbalken 24 kap 7 §.


Grund för ansvarsfrihet resp. brott

24 kap 7 § En gärning som någon begår, med samtycke från den mot vilken den riktas, utgör brott endast om gärningen, med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter, är oförsvarlig. Lag (1994:458).

______________________________________________


EKMR ---> Regeringsformen ---> TF + YGL + SU ---> SFS ---> Olika myndigheters FS

______________________________________________


Av Christina - 22 februari 2010 16:48

Jag har läst i communities på nätet om utförsäkrade från f-kassan fr.o.m år 2010.


Dessa hamnar hos arbetsförmedlingen, och arbetsförmedlarna säger till dem något i stil med: -"Skriv under det här papperet annars får ni inga pengar"-


Herregud! Om arbetsförmedlaren inte kan styrka sina påståenden med en lagparagraf, så anmäl direkt till JO!

Hur mycket, och hur länge, och hur ofta, ska detta fotfolk inom AMS tillåtas fortsätta maktmissbruka???

 

Och AMS jurister backar upp fotfolket:  - " Vem som har rätt är egentligen underordnat. Det viktiga är vem som får rätt, och hur. " -

 


 How much and for how long and how often is that footsoldiers in the AMS allowed to continue abusing power?

 

 

Combien et pour combien de temps et combien de fois, est que les soldats les pieds dans l'AMS a permis de continuer à abuser de la puissance?

 

¿Cuánto y durante cuánto tiempo y con qué frecuencia, es que los soldados de a pie en la AMS permite continuar abuso de poder.

 

 

Ovido - Quiz & Flashcards