Jag har precis fått "lära mig" begreppet "funktionell CV" av min privata anordnare inom JOB fas 1. En mycket bra privat aktör förresten.

Det innebär att du i din CV skriver de funktioner som du tidigare haft relaterat det speciella och unika jobb som du ämnar söka, d.v.s funktioner nedbrutna på en direkt uppgiftsnivå. När jag beskrivit mina olika statistikjobb, så brukar jag skriva typ :" från ax till limpa" = från blankettkonstruktion till rapport och pressmeddelande.

Nu ska jag anvisas jobb som försäljare av AF enligt HPn. Det innebär då att min funktions-CV kommer att bli helt blank. Jag har privat erfarenhet av marknadsföring, men inte av någon direktförsäljning. Jag har jobbat med statistik, med IT, och som informatör och utbildare, och ideellt som coacher/vägledare för andra arbetssökande, sedan sommaren 2004, med väldigt många TACK.

Varför detta undrar ni nu då? Jo, därför att försäljarjobb är praktiskt taget vad platsbanken innehåller öht till minst 65 % (inkl. alla dubbletter där).

63-åriga försäljare platsar nog inte i en butik, så det måste nog då handla om telefonjobb.

Dessa telefonjobb är inte sällan provisionsavlönade, och många bluff-företag existerar i den branschen.

Är detta lösningen på Sveriges massarbetslöshet?

Jag minns att jag i desperation för något eller några år sedan sökte jobb som telefonförsäljare i Spanien på Malagakusten (vill fortfarande lämna Sverige), och då en ansökan med enbart ett personligt brev. Jag fick inte ens ett svar.

Trevlig helg på Er alla!

Citerar:

Varför tiger så många revisorer?

Rättigheter och skyldigheter

Arbetssökande har rättigheter villkorade med skyldigheter, respektive tvärtom, har du skyldigheter så har du samtidigt rättigheter.

Dessa rättigheter innebär för de arbetssökande ekonomiska ersättningar från stat och/eller kommun (beskattad statlig a-kassa, beskattat statligt aktivitetsstöd, eller obeskattat kommunalt försörjningsstöd).

Kommunerna har samtidigt skyldigheter, t.ex att minska alla sina olika typer av utbetalningar av skattemedel, vilka inkommer från de skattebetalande invånarna/medborgarna inom kommunen.

Kommunalt försörjningsstöd:

Genom att t.ex kontrollera: -"att den enskildes ekonomiska behov inte kan tillgodoses på annat sätt, t.ex genom inkomster av arbete, ersättning från arbetslöshetskassa, förmån från allmänna försäkringskassan, studiemedel/-bidrag från CSN, eller genom *arbetsmarknadspolitiska åtgärder."- 

I denna lagtext menas *statliga sådana, och då med en inkomst från annat håll, d.v.s en beskattad (och pensionsgrundande) inkomst (= statligt aktivitetsstöd).

Samtidigt: -"svarar varje kommun för socialtjänsten inom sitt område, och kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver."- SoL 2:2.

Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän = t.ex AF.

Se även t.ex RÅ 1986 ref. 6, eller RR Dnr:648-1994 A:95-10-26 (ang. arbete med lön på existensminimum). 

Att skriva under samtycken om ansvarfrihet för kommunala tjänstemän, med delegationsrätt från de lokala fritidspolitikerna, SekrL 14:4, är i svensk lag ingen föreskriven skyldighet för arbetssökande för erhållande av kommunalt försörjningsstöd för en ekonomisk överlevnad.

Om en rättighet till en statlig arbetsmarknadspolitisk åtgärd (för arbetssökande med t.ex en förbrukad a-kassa på 300 dagar = utan inkomst, som i mitt fall), med en statlig beskattad och pensionsgrundande ekonomisk ersättning inte föreligger, och kommunen inte aktivt (och dokumenterat) försöker avkräva detta från den statliga huvudmannen arbetsförmedlingen, så drabbas inte bara den arbetssökande ekonomiskt, utan således även de skattebetalande invånarna i kommunen.

OCH, hur sorterar arbetsförmedlingen upp; a) åtgärd resp. b) inte åtgärd, bland dem som förbrukat sin a-kassa, eller bland dem som inte haft någon a-kassa alls = de utan inkomst ?

En del ska således sitta hemma och söka jobb, periodvis utan både telefon och dator på grund av en inkomst på obeskattat existensminimum.

Verksamhetschefen inom kommundelen (numera verksam i Täby) menade t.ex. i en skrivelse, att hon kunde diskutera JOB (SFS 2007:414) med AF såvida jag skrev under ett särskilt samtycke. I varje månads ansökningsblankett finns ett generellt samtycke för den typen av samtal.

När nu de statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är behäftade med villkor och därför och därmed definieras som rättigheter av Europadomstolen, varför bereds då inte samtliga utförsäkrade från A-kassan (och även andra arbetssökande) dessa åtgärder / rättigheter (se appl. nr 28426/06 i Europadomstolen i inlägget här nedanför) ?

De kommunala arbetsförmedlingarna (typ JobbTorg och liknande projekt) blir då endast i slutänden ett ekonomisk förfång för både de arbetssökande och för de kommunala skattebetalarna.

Den tidigare AMS-åtgärden (arbetssökarverksamhet) kallad "AktivitetsGARANTIN" (åren 2000-2007), och den nuvarande efterföljaren "Jobb- och utvecklingsGARANTIN" (fr.o.m. 2 juli 2007) är civila rättigheter för arbetssökande eftersom de är villkorade med skyldigheter.

Dessa åtgärder innebär en beskattad och pensionsgrundande ersättning till den arbetssökande för en ekonomisk överlevnad under arbetslösheten.

I annat fall måste de arbetssökande sälja sina ev. tillgångar och därefter leva på obeskattat kommunalt existensminimum efter A-kassans sista dag.

Ett exempel är bl.a. de individer som utförsäkrades från F-kassan år 2010 och då direkt erbjöds statligt beskattat och pensionsgrundande aktivitetsstöd som ersättning istället för kommunalt obeskattat socialbidrag på existensminimum.

Mål i Europadomstolen:

Samt målet:

Mendel mot Sverige
(Appl. nr 28426/06, dom den 7 april 2009 i Europadomstolen).

Rättigheter. Hänvisa till målen 
Allan Jacobsson v. Sverige (nr 2), dom 1998-02-19
Masson o. Van Zon v. Nederländerna, dom 1995-09-28
Pudas v. Sverige, dom 1987-10-27
Mats Jacobsson v. Sverige, dom 1990-06-28
Ankarcrona v. Sverige, beslut 2000-06-27

Artikel 6.1 - tillgång till domstol 

Samtliga AF beslut är överklagbara fr.o.m 1 juli 2006 enligt Förvaltningslagen (FvL) 3 §.

Appl. nr 28426/06, dom per den 7 april 2009 (v. Sweden).
Golder v. U K, dom 1975-02-21
Ashingdane v. U K, dom 1985-05-28

Inhemska rättsmedel (Ett lagrum prövat i 3 instanser)
Handyside v. U K, dom 1976-12-07
Akdivar m.fl v. Turkiet, dom 1996-09-16

FvL 3 § Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.
   Bestämmelserna om överklagande i denna lag tillämpas dock alltid om det behövs för att tillgodose rätten till domstolsprövning av civila rättigheter eller skyldigheter enligt artikel 6.1 i den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2006:306).

SFS 2006:306

Kölapp nr 648, väntetid 1,5 timmar, en arbetsförmedling i City i Stockholm . . .

Ett Seven-Eleven runt hörnet om man blir hungrig . . .

På alla handlingsplaner står "söka jobb som försäljare" . . . söka 10 jobb/vecka . . .

I väntrummet syns vithåriga 50+ are, invandrare, en del ungdomar, och några till . . .

Runt den 10-de i varje månad kommer alla "JOB-are" (75.000 st just nu + 50.000 i JOB för ungdomar) för att få sitt "utbetalningsunderlag" på-/underskrivet (förutom dem som får det underskrivet av en privat aktör/anordnare).

18.000 st arbetssökande akademiker (AEA) är alltså presumtiva försäljare.

Då får vi hoppas att det finns en garantilön på jobben så att CSN inte blir lidande.

Och, då blir även de privata anordnarnas rekommendationer till AF för de arbetssökande inom JOB helt ointressanta.

Medelåldern bland förmedlarna är ca 50 år. De flesta har suttit på sina stolar där i eviga tider. De lyser upp när de får prata engelska med någon. Kanske känner de sig mer kvalificerade då.

När förmedlarna (förmedlare av vad?) tar semester sommartid avkrävs nu semester av de sökande (20 vardagar/år inom JOB). Hur går detta då ihop med de populära Thailandsresorna på vintern (och då menar jag inte de arbetssökande)?

Och "Försäljare" av vadå? dammsugare? sockor? per telefon? eller i butik? när hela Sverige borde satsa på  "exotisk" turism (röda små stugor med vita knutar i Smålandet) för rika kineser och dito ryssar.

Mallorca t.ex. lever till 60 % på turism, till 30 % på jordbruk, och till 10 % på industri.

Industri och jordbruk i Sverige är däremot idag försumbart.

Vi kan ju också "coacha" varandra inom tjänstesektorn, i arbetslöshetsindustrin.   

Jag läste platsannonser från Gotland häromdagen och ALLA lediga jobben där var inom den offentliga sektorn. En annan senare dag tillkom några jobb som kockar inför sommarsäsongen . . . 

Så 50 % turism + 50 % offentlig sektor + världens högsta skatter, är det (S)veriges framtida melodi? 

SCB Mars 2010: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____292395.aspx

AMS vecka 18 år 2010: http://vstatkommun.arbetsformedlingen.se/s_default.aspx?kon=nej

AMS månadsstatistik för april månad: http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/arbetsloshet-vander-ned-till-valet_4702853.svd

Clas Olsson på AMS är dock noga med att påpeka att det kommer att ta lång tid innan arbetslöshetssiffrorna är nere på samma nivåer som innan finanskrisen.

Äldre arbetssökande: http://www.jusektidningen.se/Arkivet/2009/1/Mod-och-visdom-meriterar-aldre-arbetssokande/

1,1 kg orörd bevis-rekvisita tillbaka från SH, (RB 35:8).   

Akten sändes tillbaka från SH till TR UTAN kopior av till SH inlämnat bevismaterial.

RB 35:1 1 § Rätten skall efter samvetsgrann prövning av allt, som förekommit, avgöra, vad i målet är bevisat.

Hos TR dagbok finns INTE en viktig händelse antecknad den 5 augusti 2009. 

En undermålig handläggning rakt igenom.

http://www.jure.se/ie/default.asp?url=visatitel.asp?tuid=12004

Det kan vara en mycket intressant resa och studie i att få se och få uppleva hur det fungerar inom domstolsväsendet i Sverige (läs Stockholm).

I april förra året 2009 lämnade jag in en stämningsansökan till Tingsrätten i Solna (450 kr).

Arbetsförmedlingen och kommundelen hade utöver alla ackumulerade fel och försummelser i handläggningen, kränkt mig grovt, både i teori och praktik (läs persondataregister).

Tingsrätter har dock ingen vana av mål utan ombud, utan blir då helt handfallna och förvirrade. Jag saknar numera helt förtroende för jurister, så jag pluggar hellre på själv (som att städa själv utan subventionerat RUT), och jag har blivit rätt duktig i det avseendet, om jag får säga det själv.

Domstolarnas specifika ritualer har jag dock ingen erfarenhet av. Jag gjorde därför ett studiebesök vid Karlstad Tingsrätt i september förra året (ett tvistemål med arbetsförmedlingen som motpart, och som vilket helt korrekt hade inletts med förberedande muntliga förhandlingar, t.o.m med 2 st dito). Den stämningsansökan var handskriven (några rader) på en blankett.

Kopior av den mycket stora mängden bevismaterial (3 kr/st på bibliotek) hade jag dock inte råd med att just då leverera till Tingsrätten, utan åberopat bevismaterial lämndes istället in direkt till Hovrätten (och blev liggande där utan åtgärd).

Tingsrätten förstod inte att det var ett tvistemål med 2 svarandeparter, utan bubblade om att det var ett brottmål ena gången och ett tvistemål andra gången.

De bytte handläggare 3 gånger, och verkade helt vilsna, medvetet eller inte medvetet.

Nu har målet passerat 3 instanser UTAN att någon rört vid bevismaterialet.

Så, då är det alltså bara att börja om från början igen nu litet drygt 1 år senare, med en ny och då en uppdelad prövning, med en början med kommundelen, och till en mer kvalificerad tingsrätt, med erfarenhet av andra typer av mål, t.ex mål från DO, än bara huvudsakligen mål av typen snatteri och blodiga slagsmål.

Rättsstaten kan jämföras med en trädgård, håller man inte efter ogräset, stort som smått, har man snart ingen trädgård.

Citat: I Sverige har det hittills inte förekommit att våra domstolar intervenerat i kontroversiella politiska frågor på detta sätt. Det beror till viss del på att vår grundlag varit annorlunda utformad. Även i den svenska grundlagen finns det en mängd bestämmelser som ska skydda medborgarnas fri- och rättigheter och är möjligt för domstolar att vägra tillämpa lagar som man ansett står i strid med dessa grundlagsbestämmelser. Men, enbart om detta ansetts vara "uppenbart".

Detta så kallade uppenbarhetsrekvisit har hittills utgjort en stark begränsning för svenska domstolar att syssla med denna slags lagprövning, det vill säga att underkänna av riksdagen fattade lagar.

Nu ligger det emellertid ett förslag på riksdagens bord att grundlagen skall ändras så att detta "uppenbarhetsrekvisit" tas bort. Det är med all sannolikhet ett mycket olyckligt förslag. Låt mig förklara. I teorin är idén att enskilda medborgare ska kunna vända sig till domstolar för att hävda deras medborgerliga rättigheter när de kränks av lagar stiftade av majoriteten en verkligt nobel sak.

I praktiken visar det sig emellertid mycket sällan fungera. Forskningen inom området ger närmast ett entydigt besked att det inte alls blir någon reell rättslig prövning utan bara att vi får politik som bedrivs av icke folkvalda domare.

Det mycket stora antalet 5 mot 4 beslut i USA:s högsta domstol visar att det inte finns någon enhetlig rättsvetenskap som kan slita dessa tvister utan att domarna röstar efter sina politiska övertygelser.

Risken för en stark politisering av utnämning av domare kommer därmed att öka.

Det visar sig också att i kristider fungerar inte systemet. USA:s högsta domstol har inte kunnat förhindra förekomsten av tortyr av fångar, av olaga frihetsberövanden, och av de svårartade ingrepp i den personliga integriteten. Slut citat

Förvaltningsrätterna går t.ex redan kommunernas (eller den offentliga sektorns) ärenden i Sverige.

Och i lilla Sverige är väl alla högre befattningar inom domstolsväsendet tillsatta utifrån politiska uppfattningar (i strid med RF 11:9), eller utifrån släkt, kapital/förmögenhet, eller bostadsadress).

Från Regeringsformen: 11 kap.

7 § Ingen myndighet, ej heller riksdagen, eller en kommuns beslutande organ, får bestämma, hur förvaltningsmyndighet skall i särskilt fall besluta i ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag.

Från RF 11:14

EXET: http://www.expressen.se/debatt/1.1981301/bo-rothstein-hall-domarskraet-utanfor-riksdagen

Medborgarrättsrörelsen: http://medborgarratt.wordpress.com/2010/03/20/392/

Jag läste rätt nyligen i pressen om att JO volym av ärenden har ökat så mycket att de avsåg att låta typ kanslipersonal få ta över och avgöra ärenden.

Nu har de tydlig ändrat strategi, och istället avskrivs ärenden (av vilka? av utbildad personal?)

-     Ett ärende avskrevs den 28 april 2010. En jurist-tjänsteman inom AMS, vilken vilselett Länsrätten år 2008/2009, och vars domslut i sin tur vilselett JK grovt, med ett beslut dagen före julafton år 2009). 

-     Och ett ärende avskrevs den 30 april 2010. En tjänsteman inom KFM, vilken skrivit till både mitt fack Jusek/SACO och samtidigt till AEA med en ek. förfrågan. KFM får skriva till en A-kassa men inte t.ex till facket.

Båda JO-handläggarna (de som dragit ärenden) födda runt år 1975.

I vecka 23 avskrevs ytterligare ett ärende, det tredje på kort tid, så nog är JO "överarbetade". :-)

http://www.expressen.se/debatt/1.1222626/dagens-jo-ett-hot-mot-rattsstaten

Skälen till JO avskrivningar av ärenden är enligt deras egna regler följande:

-  Ärenden under pågående prövning av annan instans

- JO kan inte ändra domar eller beslut (domstolars och myndigheters beslut)

- JO tar endast upp ärenden som är högst 2 år gamla

- Ärenden med knapphändiga uppgifter

- Missförhållanden som redan rättats upp

- När ärenden tidigare har handlagts enlig lagen

- JO anser själva att tillräckliga skäl ej föreligger

En mängd olika gråzoner med andra ord, vilka synes täcka det mesta.

JO uppger inte heller VILKET av skälen som gäller i det enskilda fallet.

Borde inte Riksrevisionen (RiR) granska JO verksamhet enligt RF 12:7, första stycket.

http://www.dn.se/nyheter/valet2010/kritik-mot-persson-och-olofsson-1.1092037

Slutsats: Gå till Tingsrätterna direkt istället.

OBS! Tingsrätterna kan också avvisa ditt ärende (även om du betalat 450 kr för en stämningsansökan), men då kan du gå vidare till Hovrätten och till Högsta domstolen, och sedan till Europadomstolen. :-)

Det är i Europadomstolen som svenska myndigheter platsar perfekt, ÄVEN om det tar lång tid.

Men, formulera dig då exakt rätt annars blir du avvisad även där.

Fångar har tur med JO: http://www.sydsvenskan.se/malmo/article865787/Fange-JO-anmaler-Malmofangelse.html

Dock inte oskyldiga fångar i Stockholms kommuns kvarter, med 50 kr/dag, och utan SL-kort under sammanlagt 2 år. I Sverige är det alltså tillåtet (av både kommun och Länsrätt) att en "akut ekonomisk nödsituation" får pågå under hela 22 månader i rad.

Rättsstaten kan jämföras med en trädgård, håller man inte efter ogräset, stort som smått, har man snart ingen trädgård.

Vi har alltså inte längre någon trädgård.

Jmfr t.ex JO med Europadomstolen:

Nya regler kommer, när de trätt i kraft, att medföra åtgärder som underlättar
Europadomstolens stora börda (800 miljoner presumtiva klaganden), men medför inte att som t.ex svenska JO att efter eget gottfinnande får välja vilka klagomål som ska tas upp till prövning.

http://www.jure.se/ie/default.asp?url=visatitel.asp?tuid=12004