Alla inlägg under juli 2009

Av Christina - 31 juli 2009 12:39


VAD KOSTAR BARN?


Jo, hälsosam mat, och pojkar äter mer, kläder och skor, bio och andra nöjen, t ex Liseberg och Gröna Lund, bussbiljetter, barnförsäkring, gå på hamburger- eller pizzarestaurang (ibland), skolresor, presenter till lärarna, dagisavgift och fritidsavgift,  kläder till skolavslutningar, kläder med mera till studentexamen, födelsedagspresenter (till barnet och till barnets kompisar), barnkalas, barnvagnar till de små (körkort till de som fyllt 18), barnbilstolar, julklappar, leksaker i övrigt, musikinstrument, sago- och andra böcker, fler än 3 st TV-kanaler, kanske serietidningar, cd-skivor, eventuellt dvd-skivor, skolmaterial och skolväskor, skridskor, skidor, cyklar, skidhjälm, cykelhjälm, andra hobbyprylar (t ex racketar, ridhjälm, fotboll), gymnastikkläder och dito skor till skolgympan, tonåringar särskilt flickor önskar smink och makeup-saker, accessoarer och andra hygienartiklar, frisörbesök för åtminstone klippning av håret, glasögon, möbler till barn- och tonårsrum, sängkläder, någon semesterresa någon gång (utan bil), inträden till badplatser, inträden till t ex Skansen och museer, gå någon kurs i dans eller på ett gym eller liknande,  avgifter för kollo, uppkopplad dator för skolarbetet, mobiltelefon med kontantkort (år 2009), husdjur (utvecklar barns känslor), receptfria mediciner, tandställning, eget rum (ökar hyreskostnaden), osv, osv.


http://www.dn.se/opinion/signerat/barnfattigdom-i-vems-ogon-1.921682


Och


http://www.expressen.se/Nyheter/1.1656596/barnbidraget-gick-till-hyran


http://www.expressen.se/Nyheter/1.1656597/varnar-for-okande-fattigdom


Och

En journalist som wallraffat i systemet . . .

http://blogg.aftonbladet.se/30258


Doggy-bag och skuldfällor . . .

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1657683/for-linnea-5-ar-en-pizza-lyxmat

 

http://www.expressen.se/kronikorer/lottagroning/1.1657684/lotta-groning-socialbidraget-ar-en-skuldfalla-som-gor-att-man-fastnar-i-systemet

 

Av Christina - 30 juli 2009 16:03


Fattigdom i Sverige . . .


- " 2006 kom Rädda barnen med en rapport som konstaterade att Sverige hade en kvarts miljon fattiga barn. Mest utsatta är barn till ensamstående föräldrar och barn med utländskt ursprung.Under 2000-talet stabiliserades dessutom fattigdomen och klyftorna ökade.


Socialstyrelsen slår fast att under senare år har huvuddelen av det svenska folket fått det bättre, samtidigt som mellan sex och sju procent av befolkningen inte alls har fått del av välfärden. Familjer med barn som är beroende av"ekonomiskt bistånd", alltså sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar och socialbidrag, har en negativ utveckling. Deras barn får svårt att klara sig i framtiden.


En väldigt viktig slutsats i Socialstyrelsens rapport från 2006 är att enbart låga inkomster inte alls ger den här effekten. Människor klarar sig på små inkomster. Det är när folk hamnar i händerna på byråkraterna i socialförsäkringssystemen som det slutar illa.




Välfärdssystemen har för många som är beroende av dem blivit ett fängelse. För den gyllene medelklassen som snällt betalar in sina skatter och är sjukskriven eller hemma med sjukt barn någon enstaka gång fungerar det för det mesta utmärkt.


Men för de andra, de som varit sjuka för länge, eller som kanske är långtidsarbetslösa, är trygghetssystemen ingen trygghet. De bidragsberoende ses inte längre som en tillgång utan som en belastning.


Byråkrater, som jobbar under hårda besparingskrav och med tydliga mål att minska antalet människor som lever på bidrag, utgår ofta ifrån att de som behöver hjälp fuskar.
Eller kanske bara är lata.

De bidragsberoende har blivit andra klassens människor.


Politikerna talar inte om dem. Enligt dem har vi ingen fattigdom i Sverige. Försäkringskassan, som närmast blivit ett skämt sedan centraliseringen och som ofta utsätter människor för direkt myndighetsmissbruk, står alla partier bakom. Det är så bra med centrala myndigheter som har ansvaret för alla. Så bra när de kan använda telefonsvarare istället för dyr personal.

Kanske skäms politikerna? Välfärden är en del av stoltheten, ett gott exempel som många politiker vill exportera till andra länder. Självklart vägrar de erkänna att den svenska modellen är död. Istället låtsas de att fattigdomen inte finns och i slagkraftiga tal lovar de rättvisa åt folket. " -


http://www.expressen.se/kronikorer/lottagroning/1.1654494/lotta-groning-politikerna-latsas-att-fattigdomen-inte-existerar


http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/5C9DF224-2504-4C68-8001-FB5164E68063/7652/20071032.pdf


http://www.expressen.se/kronikorer/lottagroning/1.1655425/lotta-groning-pa-sajterna-finns-ropen-pa-hjalp


http://www.expressen.se/kronikorer/lottagroning/1.1656598/lotta-groning-valfardssamhalle-sa-lange-du-inte-blir-sjuk

Av Christina - 30 juli 2009 13:27


Diskutera och kommentera gärna!

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_3279295.svd


Av alla olika typer av mål som t. ex. en Förvaltningsdomstol handlägger, så hamnar SoL 4:1 mål, ALF/A-kasse-mål, och FK-mål längst ned i pappershögen.


Målen lottas ut, dels mellan olika rotlar, och dels mellan olika handläggare.

22 månaders avslag på t. ex. överlevnadsmedel handläggs av 22 st olika jurister. ***


Jobbet ger människan samma status som de arbetsuppgifter människan har.

Jurister vill knappast ta i sådana mål som SoL 4:1, inte ens med en tång.


*** Kommundelen anser dessutom att: om man överklagar 22 månaders totalavslag på pengar till en länsrätt, d.v.s 22 st överklaganden, så är man en rättshaverist.

Detta poängterar kommundelens tjänstemän dessutom skriftligt i tjänsteutlåtanden till de lokala hobbypolitikerna.

Av Christina - 29 juli 2009 00:00


EKMR = Svensk lag SFS 1994:1219.

 

THOMAS HAMMARBERG är Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.  


EKMR Artikel 5 - Rätt till frihet och säkerhet
1. Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet.


EKMR Artikel 6 - Rätt till en rättvis rättegång
1. Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter
och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott,
vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom
skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som
upprättats enligt lag.


EKMR Artikel 8 - Rätt till skydd för privat- och familjeliv
1. Var och en har rätt till respekt för sitt privat- och
familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.


EKMR Artikel 9 - Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet
1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och
religionsfrihet


EKMR Artikel 10 - Yttrandefrihet
1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt
innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida
uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning


EKMR Artikel 13 - Rätt till ett effektivt rättsmedel
Var och en, vars i denna konvention angivna fri- och
rättigheter kränkts, skall ha tillgång till ett effektivt
rättsmedel inför en nationell myndighet och detta även om
kränkningen förövats av någon under utövning av offentlig
myndighet.


EKMR Artikel 14 - Förbud mot diskriminering
Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna
konvention skall säkerställas utan någon åtskillnad såsom på
grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller
annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung,
tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller
ställning i övrigt.


EKMR Artikel 34 - Enskilda klagomål hos Europadomstolen
Domstolen får ta emot klagomål från enskilda personer, icke-
statliga organisationer eller grupper av enskilda personer, som
påstår sig av någon av de höga fördragsslutande parterna ha
utsatts för en kränkning av någon av de i konventionen eller i
protokollen till denna angivna rättigheterna. De höga
fördragsslutande parterna förbinder sig att inte på något sätt
förhindra ett effektivt utövande av denna klagorätt.

 

EKMR Artikel 35 - Villkor för upptagande av mål till prövning hos Europadomstolen
1. Ett mål får anhängiggöras hos domstolen först när alla
nationella rättsmedel har uttömts i enlighet med den
internationella rättens allmänt erkända regler, och senast sex
månader från den dag då det slutgiltiga beslutet meddelades.


EKMR Artikel 41 - Skälig gottgörelse
Om domstolen finner att ett brott mot konventionen eller
protokollen till denna ägt rum och om den berörda höga
fördragsslutande partens nationella rätt endast till en del
medger att gottgörelse lämnas, skall domstolen, om så anses
nödvändigt, tillerkänna den förfördelade parten skälig
gottgörelse.


EKMR Artikel 53 - Skydd för befintliga mänskliga rättigheter
Ingenting i denna konvention får tolkas som en begränsning av
eller en avvikelse från någon av de mänskliga rättigheter och
grundläggande friheter som kan vara skyddade i de höga
fördragsslutande parternas lagar eller i någon annan konvention
i vilken de är parter.



FN:s deklaration
FN Artikel 25
Envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för hans egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet föda, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala förmåner, vidare genom rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makes död, ålderdom eller annan förlust under omständigheter, över vilka han icke kunnat råda.


FN Artikel 7
Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.


FN Artikel 8
Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationella domstolar mot handlingar som kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag eller författning.


FN Artikel 10
Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter


FN Artikel 12
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.


FN Artikel 22
Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.


Av Christina - 28 juli 2009 17:48


6 av 10 företag har anställda som inte klarar av sina arbetsuppgifter, visar en ny undersökning.

Fasta anställningar har blivit till gyllene burar som håller kvar personer i jobb som de egentligen är ointresserade av.


Hur många gäller inte detta för personal inom Af och kommuner?


Ett påtagligt problem är emellertid att det många gånger är svårt att hjälpa medarbetaren. Mer än hälften av företagen uppger nämligen att de främsta skälen till att arbetsuppgifterna inte klaras av är att medarbetaren är ointresserad av sina arbetsuppgifter, eller av att utveckla sig.


Andra studier har visat att personer som inte trivs med sitt jobb inte heller tar till sig av den kompetensutveckling som sker på arbetsplatserna.


En viktig slutsats är därför att personer som stannar kvar i jobb som de inte trivs med inte utvecklar sin kompetens. Därför är de inte heller förberedda att möta arbetslöshet.


(Och de kanske inte heller därför kan få andra jobb, utan är tvungna att stanna kvar inom Af & kommuner. Min kommentar)


http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3266639.svd


Av Christina - 27 juli 2009 23:40


Avgörande i HD (högsta domstolen) vecka 27 år 2009.


Prejudicerande dom i mål T 2955-08.

Kommuner & Skadestånd


http://www.domstol.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2009/2009-07-03%20T%202955-08%20Dom.pdf


Citat: - ”Omhändertagandet strider mot Europakonventionens skydd mot olaga frihetsberövande. Men både tingsrätten och hovrätten kom fram till att en kommun inte kan bli skyldig att betala skadestånd på grund av kränkning av Europakonventionen. En sådan skyldighet kan bara gälla staten, menade de lägre instanserna.

Det är märkligt att föreställa sig – att man skulle kunna bli frihetsberövad på godtyckliga grunder och inte få upprättelse genom skadestånd.


Men i onsdags gjorde HD alltså en annan bedömning.


Människor som får sina grundläggande rättigheter kränkta av det offentliga, kan hädanefter få rätt till skadestånd oavsett om det är staten eller kommuner som bär ansvaret.


Det offentliga har därmed fått ytterligare starka incitament att respektera våra grundläggande fri- och rättigheter.

Och den som har utsatts för en rättighetskränkning har nu ytterligare möjligheter att få ersättning för det. Det börjar likna en Bill of Rights , med andra ord.” -

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_3186361.svd

 

Citat: - ” En klassisk uppdelning, som går tillbaka till tiden innan det fanns en skadeståndslag över huvud taget, är den mellan ekonomisk och ideell skada.

Ekonomiska skador är sådana skador som låter sig på ett naturligt sett översättas till kronor och ören medan ideella skador är resten.

En sönderslagen fönsterruta ersätts med ett ekonomiskt skadestånd medan en söndertrasad själ ersätts med ett ideellt skadestånd.

Här kommer nu det viktiga.

Ekonomiska skador ersätts fullt ut enligt en jämförelse mellan skadans värde enligt någon etablerad värderingsmodell – bilens värde enligt tabeller, kostnaden för vården enligt kvitton, priset för att handla in en ersättningsvara på en fungerande marknad – medan ideella skador ersätts schabloniserat och ibland inte alls. Anledningen till det senare är att rättsordningen utgår från att den mänskliga integriteten eller vilket ideellt värde det nu är som skall ersättas inte går att ersätta i pengar på ett rimligt sätt.

Det bästa vi kan göra är, dessvärre, att höfta till. De ideella skadestånden syftar inte till att täcka kostnader ” -

http://martenschultz.wordpress.com/2009/07/27/modern-skadestandsratt-for-dummies/

 

Av Christina - 26 juli 2009 10:57


Jag har tidigare i bloggen skrivit om samlokaliserade myndigheter, ett ganska nytt fenomen.

Tidigare har det funnits (och finns fortfarande) Medborgarkontor på vissa platser och orter.

Dessa kan t ex bestå av personal från en kommun, personal från arbetsförmedlingen, personal från försäkringskassan, och personal från skatteverket.

Alla dessa myndigheter jobbar med sina persondatasystem inom den gemensamma lokalen.


Av oaktsamhet, eller av vårdslöshet, eller av okunnighet, och ibland med ett uppsåt av illvilja, kan då ske en serie av åtgärder avseende en invånare inom och mellan persondatasystemen via respektive myndighets personal.


En del av uppgifterna kan vara tillåtna för ett "tittande" från de olika myndigheterna. Särskilt delar av arbetsförmedlingens persondatasystem är öppen för många andra myndigheter via direktåtkomster.


Men, risken är mycket stor för att den personliga integriteten kränks, förutom risken för alla fel som kan uppstå, via en serie av åtgärder, inom samma eller mellan olika persondatasystem, utifrån muntliga diskussioner i gemensamma mötesrum, där personalen från de olika myndigheterna blir som vanliga arbetskollegor.

Skapa flashcards