Vem utsätter? -och Vem är utsatt?

Minoriteter utsätts och diskrimineras. Oavsett vilken faktor som styr att det är en minoritetsgrupp.

10 % arbetssökande i Sverige just nu. Även om siffran anses hög så är det ändå en minoritetsgrupp.

Vilka är då dessa arbetssökande utsatta av?

Jo, det kan vara handpåläggare inom den statliga arbetsförmedlingen, det kan vara personal hos privata anordnare, och det kan särskilt vara arbetssökande vilka handhas ekonomisk av kommuners och kommundelars personal, en minoritet inom minoriteten.

Det kan vara från olika partigrupper, på central riksnivå, eller på lokal kommunal nivå.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) fungerar inte för denna minoritetsgrupp arbetssökande. Inte heller förvaltningsdomstolarna i Sverige fungerar i dessa fall.

Ibland, men bara ibland, fungerar JO och JK i dessa fall.

Trots EKMR fortsätter alltså denna diskriminering.

Detta borde partierna tänka på nu i valtider, då 20 % till 30 % av väljarna är osäkra på vilket parti de ska rösta på.

Minoriteten arbetssökande på 10 % involverar inte den arbetssökandes släkt, vänner och bekanta, så upplevelsen av diskriminering och utsatthet kan närma sig en lojal majoritet.

Andra utsatta grupper (minoriteter inom en minoritet): http://www.expressen.se/ledare/sakinemadon/1.1907620/sakine-madon-aven-invandrare-kan-vara-rasister

Hungriga vargar jagar bäst?

Knappast!

Titta bara på våra ungdomar. När det första lönekuvertet med cash ramlat ner i brevlådan startar genast en jakt på fler jobb, och/eller nya och bättre jobb.

Långtidsarbetslösa ska enligt "makten" nöja sig med att ha någonstans att gå på morgonen (= struktur på dagen), och några arbetskamrater att prata med (i ett socialt sammanhang).

Därför har fas 3 i JOB (SFS 2007:414) skapats (med "praktik" under 2-4 år), och den nya åtgärden LYFT (fr.o.m. år 2010), med "praktik" under 3-6 månader, med en ersättning på existensminimum.

I övrigt arbetsliv i Sverige gäller ständiga och årliga lönelyft via facket, bonusar, och höjda arvoden för bl.a politiker.

De som har vill ha mer. Oavsett om de sköter sina jobb på ett bra sätt eller inte. Många i Sverige sitter på fel stol p.g.a bl.a. LAS

VEM tror att människor i dessa sammanhang fungerar så olika?

Vargar som efter lång tid endast består av skinn och ben, materiellt sett, har slutat jaga för längesedan, både praktiskt och framförallt mentalt.

Den "moroten" är i princip obefintlig, och på ljusår långt borta, i ett land där jobben inte räcker till alla.

De jobb som finns går till dem som redan har ett jobb, och inte sällan med mer eller mindre önsketänkande skyhöga krav.

Med andra ord är det precis som på bostadsmarknaden, de som har bostäder byter med varandra.  De övriga blir utan när nybyggandet har stannat av.

http://www.dn.se/ekonomi/bara-374-praktikanter-i-lyftet-1.1053026

http://www.dn.se/ekonomi/praktikanter-dumpas-pa-myndigheter-1.1052364

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/den-har-praktiken-fungerar-bara-i-teorin_4340227.svd

Man kan bli revolutionär för mindre: http://www.expressen.se/ledare/isobelhadleykamptz/1.1899239/isobel-hadley-kamptz-glad-lydig-och-anstallningsbar

Villkorad ersättning & bortglömda lagar.

Regler och villkor för A-kassa (SFS 1997:238), och regler och villkor för aktivitetsstöd (SFS 1996:1100) är väl och detaljerat utformade i lagtexten.

SoL 4 kap (kommunalt försörjningsstöd för arbetssökande) är däremot mycket enkelt utformad och otydlig jämfört med verklighetens alla olika situationer.

Endast ett (1) villkor finns angivet i lagtexten, nämligen att ungdomar < 25 år och studerande måste delta i KOMPETENSHÖJANDE verksamhet som ett villkor för ersättning/bidrag/pengar.

Detta senare betyder att det vuxit fram en vild snårskog med både uttalad och outtalad praxis bland jurister inom kommuner och länsrätter.

De kommunala handläggarna (blankettgranskarna) har då som ett komplement till SoL 4 kap startat med att tvinga de arbetssökande att skriva under olika av dem egenhändigt framtagna dokument (som villkor för pengar).

Det senaste i den vägen är t.ex att Vantörs stadsdelsnämnd tvingar arbetssökande att skriva under ett dokument där de "lovar" att söka jobb i hela landet Sverige, och inte enbart i Stockholm (där det finns flest lediga jobb).

Då krävs det förståss också att soc står för hela kostnaden av flytten, och att den arbetssökande inte har betalningsanmärkningar så att en ny bostad kan erhållas.

SoL 4 kap är således numera kompletterad med olika mer eller mindre juridiskt hållbara dokument och då beroende på handläggare / på kommundel /och på kommun i Sverige.

Rättsfakta (vad är relevant) ---> Rättsregler (dispositiva eller tvångslagar) ---> Rättsföljd (straff).

Juridiska dicipliner:

Offentlig rätt = Statsrätten (och folkrätten) + Förvaltningsrätten + Processrätten.

Straffrätt = Påföljder.

Civilrätt =  Rättsregler för fysiska och juridiska personer.

Kommunikationsprincipen
Kommunikation innebär att myndigheten skall underrätta den enskilde om de uppgifter som tillförts ärendet eller målet av andra än denne själv.

Partsinsynprincipen
Med partsinsyn menas att den enskilde har laglig rätt att under ärendets eller målets gång ta del av de uppgifter och handlingar som har tillförts dennes ärende eller mål.

Legalitetsprincipen
Legalitetsprincipen innebär att myndigheters maktutövning måste ha stöd i lagstiftningen och följa lagarna samt andra föreskrifter som har stöd i lagstiftningen. Beslut med stöd av lag. 
Den offentliga makten utövas under lagarna
Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Lagar ska vara tydliga. Inget straff utan brott.

Proportionalitetsprincipen.

Proportionen mellan brott och straff.

Självständighetsprincipen
Självständighetsprincipen säger att myndigheter är skyldiga att fatta beslut självständigt, och på eget ansvar, i ärenden som gäller myndighetsutövning mot enskild eller tillämpning av lag.

Objektivitetsprincipen
Objektivitetsprincipen innebär att beslut bara får grundas på sådana omständigheter som enligt gällande författningar skall beaktas. Det är ett krav på att ovidkommande hänsyn inte får påverka utgången i ärendet. Med detta menas att man ska följa lagen och inte lägga in egna värderingar eller ta hänsyn till omständigheter som inte lagen reglerar.

Likhetsprincipen
Likhetsprincipen är en fortsättning på objektivitetsprincipen och säger att lika fall skall behandlas lika. Det finns ett krav på konsekvens i beslutsfattandet. Domstolarna och myndigheterna skall beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet.

Offentlighetsprincipen
Innebär att man har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter. För att en handling skall vara allmän krävs att det är en myndighet som förvarar den.

Officialprincipen
Innebär att rätten skall se till att ett mål blir ordentligt utrett.

Analogislut.

En lag används som en annan lag.

_______________________________________

Samtycke är en så kallad ansvarsfrihetsgrund, det vill säga en gärning, som i juridisk mening annars skulle ha varit straffbar, kan medföra ansvarsfrihet genom att parterna har agerat i samtycke.

Bestämmelsen finns i Brottsbalken 24 kap 7 §.

Grund för ansvarsfrihet resp. brott

24 kap 7 § En gärning som någon begår, med samtycke från den mot vilken den riktas, utgör brott endast om gärningen, med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter, är oförsvarlig. Lag (1994:458).

______________________________________________

EKMR ---> Regeringsformen ---> TF + YGL + SU ---> SFS ---> Olika myndigheters FS

______________________________________________

EXISTENSMINIMUM år 2010 =

PERSONLIGA KOSTNADER PER MÅNAD: 2.800 KR

öVRIGA FASTA BUNDNA UTGIFTER : 880 KR

BOSTAD + EL:    X.XXX KR

LOKALA RESOR :   XXX KR

A-KASSE-AVGIFT:   XX KR

ANNAT: ?  KR

Obeskattade medel. Ej pensionsgrundande.

Elen knäcker kommunerna http://www.sr.se/cgi-bin/sjuharad/nyheter/artikel.asp?artikel=3439680

Utförsäkrade från f-kassan får aktivitetsstöd direkt (SFS 1996:1100).

Det får INTE utförsäkrade från a-kassan.

http://www.sr.se/cgi-bin/vastmanland/nyheter/artikel.asp?artikel=3426165

Juridikstuderande, på existensminimum, avanmäld hos Af:

JO: http://www.sr.se/ostergotland/nyheter/artikel.asp?artikel=3439986

*

Grunder för justitiemord: se annat inlägg i bloggen:

http://socialliberalapartiet.bloggplatsen.se/2010/02/17/2554760-justitiemord-i-sverige/

Falska anklagelser (påståenden)  och  Oriktiga bedömningar.

Själv har jag förlorat 1 miljon netto p.g.a kumulerade fel och försummelser, sedan september år 1995, kränkningar, brott mot PuL, m.m. under lååång tid, av statliga och kommunala tjänstemän.

Personligen tänker jag dra mitt ärendet ända till Europadomstolen (EKMR) om det så kommer att behövas.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sverige-behover-en-justitiemordskommission_4283671.svd

 "Uppenbart oriktiga bedömningar har gjorts".

 "Någon anständighet i det svenska rättssystemet ? "

 "Ett viktigt principiellt ärende"

http://www.jure.se/ie/default.asp?url=visatitel.asp?tuid=12004

Skriv under listan om en författningsdomstol / konstitutionsdomstol    

här : http://www.forfattningsdomstol.se/

Jag skriver också under apellen här nedanför.    

Sverige behöver en rättvisekommission (mot justitiemord).

Knut Ahnlund, professor em. i litteratur och ledamot av Svenska Akademien

Marianne Ahrne, författare och filmregissör

Lars Bergström, professor em. i filosofi

Stig Centerwall, brottmålsadvokat

Holsten Fagerberg, teol.dr., professor em. i etik

Lena Hellblom Sjögren, fil.dr., leg. psykolog

Kristina Hjertén Von Gedda, fil.lic., författare

Göran Larson, pensionerad VD

Finn Löfquist, f.d avd. dir. Socialstyrelsen

Lars H:son Nilsson, leg. läk., docent

Rigmor Robèrt, läkare och psykoterapeut

JP Roos, professor i socialpolitik, Helsingfors univ.

Erland Strömbäck, försäkringsdirektör

Ewa Waites, jur. kand.

__________________________________________________

Anklagelser kan vara  en helt ohållbar blandning av indicier, uppbyggda av bl.a gissningar, falsarier och ovetenskapliga antaganden.

Det som behövs är en resningskommission av det slag Justitiekanslerns utredning Felaktigt dömda föreslog:

En kommission av den typ som finns i det danska, norska och brittiska rättssystemet, det vill säga en opartisk kommission som själv bedömer vilka fall som bör utredas vidare och som sedan på egen bekostnad kan begära utredningar av poliser som inte tidigare varit inblandade i fallet. Kommissionen har sedan rätt att själv begära en ny domstolsprövning.

Grundlagsutredningen: http://regeringen.se/sb/d/10025/a/117744

I princip kan man säga att i Sverige är det 2 grupper som får skadestånd direkt av staten (exkl. straffrättsområdet):

- När Skatteverket registrerat någon som död (via JK, senaste fall fick 40.000 kr)

- De som felaktigt suttit häktade, när misstankar uteslutits.

http://www.coaching.forum24.se/coaching-about3549.html&highlight=skadest%E5nd

Processrätt: Staten kan inte ses som ett privaträttsligt subjekt när det gäller myndighetsutövning.

        Vad är ett justitiemord?

Ofta är det lika med:

 =

- Havererade polisutredningar av slarviga och/eller okunniga poliser

- Ingen beviskontroll (fri bevisprövning)

- Icke objektiva beslutsfattare (objektivitetsplikten förbises)

- Slarviga domare

- Ologiskt tänkande

- Avsaknad av kritisk förmåga

- Sållat (avskalat) eller försvunnet utredningsmaterial

- Jäv

- Okunniga nämndemän (kommunala hobbypolitiker)

- Lååånga utredningstider

- Handläggare byts ut - kommuniceringen bristfällig

- Felaktig påverkan

- Fördomar

- Konformism

- Prestige

- Politik

- Unika ovanliga fall -  avsaknad av rutin

- Mened

- Osanna partsutsagor

- Urkundsförfalskning

- Otydlig lagstiftning

- Obefintlig förutsägbarhet

- Avsaknad av rättssäkerhet

Det måste vara ett absolut minimikrav att dömande jurister redovisar dels vilka bevis som krävs för full bevisning enligt varje lagregel, dels hur den bevisning som presenteras i mål når upp till detta krav.

När domstolar (även JK och JO i vissa fall) tolkar lagen blir det emellanåt sådana fel som – i förhållande till den rättighet som en rättvis och effektiv domstolsprövning utgör för oss alla – få kan föreställa sig.

Dock finns sedan länge konventionsregler (EKMR) som skyddar den enskildes rätt, och som ger en faktisk rätt till skadestånd av staten vid övertramp.

Justitiemord förekommer såväl i utredningar om olika statliga och kommunala byråkraters fel och försummelser som i mordutredningar.

De medborgare som själva drabbas av brott, de drabbas således 2 gånger, först av t.ex myndigheter, och sedan av rättsväsendet.

När man utsätts för justitiemord, borde man inte vara död då (önskvärt eller inte)?    

I vilken utsträckning tar kropp, hälsa och ekonomi skada?

http://www8.cs.umu.se/kurser/TDBC12/HT04/Rapporter/rapp2.pdf

http://jura.ku.dk/njm/35/35_50.pdf

http://st.nu/opinion/ledare/1.1829422-ett-justitiemord

Några exempel på kommunala handläggares repertoar ang. arbetssökande . . .

Inom loppet av 1 månad i februari - mars år 2006 . . .   

Tror ni rättsväsendet bryr sig?

Detta gäller många arbetssökande inom Stockholms kommun.

Särskilt inom Farsta och Tensta stadsdelar.

Ulmestig, Rickard (2007) På gränsen till fattigvård. En studie om arbetsmarknadspolitik och socialbidrag. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. http://www.lu.se/o.o.i.s?id=1383&visa=pm&pm_id=701

Angelin, Anna (2009) Den dubbla vanmaktens logik. En studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.

Jönsson, Leif R. (2003) Arbetslöshet, ekonomi och skam. Om att vara arbetslös i dagens Sverige. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.

Hedblom, Agneta (2004) Aktiveringspolitikens Janusansikte. En studie av differentiering, inklusion och marginalisering. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.