Inlägg publicerade under kategorin Kommuner

Av Christina - 19 september 2009 11:47


  

Försäkran via underskrift samt eftergivande av sekretess.


De kommunala handläggarna kör gärna med att "Han eller hon efterger inte sekretessen".

Då tänker folk automatiskt "Vad har han eller hon att dölja?".


I Stockholms kommun efterges sekretessen i varje månads ansökningsblankett.

Varje domslut hos en domstol är en offentlig allmän allhandling, som vem som helst kan be att få titta på.


Att en människa är arbetslös vet arbetsförmedlingen om resp. varje arbetsgivare som den arbetssökande söker jobb hos. Går du ut i pressen med ditt fall, så vet alla läsare av tidningen att du är arbetslös.


Länsstyrelsen i Stockholm skriver 2006-09-12: att om "sekretessen" inte efterges så följer avslag på pengar.

Vilket struntprat!


Varför människor INTE efterger "sekretessen", på något särskilt papper, är för att de kommunala handläggarna visar allvarliga prov på fabuleringar redan till och med UTAN något undertecknat särskilt "samtycke" från medborgare .


De kommunala handläggarna är t.ex kapabla att skriva kränkande utlåtanden om medborgare till de 26 lokala hobby-politikerna i diarieförda handlingar.

Inklusive alla ofullständiga och oriktiga skrivelser till länsrätten.


Sekretess mellan myndigheter

Av 1 kap. 2 och 3 §§ sekretesslagen framgår att sekretess gäller såväl mot

enskilda som mot andra myndigheter.

Sekretess gäller även inom olika verksamhetsgrenar inom en myndighet.

Syftet med sekretess mellan myndigheter är i första hand att värna om den enskildes integritet.

(prop. 1979/80:2, del A, s. 90, bet. 1979/80:KU37 s. 12).


Mellan myndigheter gäller dock en allmän samarbetsskyldighet som kommer

till uttryck i bl.a 6 § förvaltningslagen (1986:223).

Se även:

SoL 3:5, SoL 4:4, SoL 11:11, och SFS 2000:628 § 2 om Af.


Av Christina - 17 september 2009 10:01


Om någon t.ex jobbar på Skogsstyrelsen som byrådirektör så skriver den anställda personen inte under sina brev med utbildningstiteln Fil. kand. utan t. ex. med titeln Byrådirektör.


Kvinnor som jobbar inom soc skriver inte Bidragshandläggare under sina brev utan de använder sin eventuella utbidlningstitel t.ex Socionom eller Soc sekr.


Är man som jag t ex utbildad Informatör, så får man inte tillhöra arbetsförmedlingen Kultur/Media om man varit arbetslös i mer än 3 år, då anses man (enligt Af) ha förlorat sin yrkeskompetens.


Hur kan då Bidragshandläggare (granskare av ansökningsblanketter för ek bistånd) få kalla sig socionomer eller Soc sekr. efter 3 år i det jobbet ?

Och varför använder de sin utbildningstitel, när andra anställda inom den offentliga sektorn inte gör det?

Har de mindervärdighetskomplex för sina arbetsuppgifter?  Är det därför som medborgare bl. a. bemöts på ett uruselt sätt?

Eller titel-sjuka?

Eller, för att försöka inge någon sorts respekt hos förvaltningsdomstolarna, eller hos hobby-politikerna, eller hos Af?


Under sommar- och semestertider anställs outbildade från Socialhögskolorna på just de uppgifterna.

Det finns även helt outbildade som jobbar med denna typ av handläggning (enbart gymnasieutbildade), s k Soft-handläggare. Och dessa har samma delegationsrätt, för att ta beslut, från de lokala hobby-lpolitikerna.


Vad anser SKTF och SSR om detta?



En f.d "Bidragshandläggar-chef" ansökte om, bland det första denna gjorde på en ny arbetsplats, hos hobby-politikerna, om rebabiliteringsåtgärder för arbetssökande invånare.

Kanske är det de själva som behöver en rehabilitering i sitt yrkesliv och i sin karriär?

Är det därför de leker som icke auktoriserade coachers, eller leker arbetsförmedlare (utan kunskaper om lagar och förordningar inom Af)?

Av Christina - 16 september 2009 17:38


.

Samtycke först, sedan en kallelse till JobbTorg. Länsrätten förbiser fakta.

        

Öppen ridå på Arbetsförmedlingen.

Kommunala aktiviteter för arbetssökande innebär en överlevnad på obeskattat existensminimum,


"JOBBTORG" Stockholm  (eller tidigare före år 2008 "Jobbaktiv").


De kommunala handläggarna vågar inte skriva till Länsrätten vad det  egentligen handlar om.

De skriver istället: "deltar inte i verksamheten" och "krav som den lokala kommundelsnämnden har", och Länsrätten sväljer detta UTAN att läsa vad den sökande skriver. 

De kommunala handläggarna lämnar alltså ofullständig information i en juridisk process, för att "få rätt i Länsrätten" som de uttrycker sig senare i tjänsteutlåtanden.


Vad det handlar om är att den sökande inte skrivit under ett frivilligt avtal, och därför antingen blir utslängd direkt från verksamheten, eller därför inte får någon kallelse alls till verksamheten.


Dessutom drabbas sökande som inte tillhör den kommunala målgruppen, d.v.s sökande som har förbrukat sina a-kasse-dagar, och ska erbjudas en statlig nationell åtgärd med en annan och beskattad statlig ersättning.

Sökande får även själv fritt välja arbetsförmedling, enligt AMSFS 2005:4 , och behöver inte tillhöra den av kommundelen valt Af.


Det frivilliga avtalet som inte skrivs under av kloka invånare:


SekrL 14:4 (frihet att bryta) och Avtalslagen, AvtL.

Arbetsförmedlingens sekretess: SekrL 7 kap 10 §.

Kommunens sekretess: SekrL 7 kap 4 §.

------------------------------------------------------------

- Bristfälligt preciserad överenskommelse från kommun och staten

- Utan betänketid. Underskrift direkt vid möte, eller före kallelse till möte.

- Giltig tid: 1 år, vid varje tillfälle, och vid varje nyordning.

- Okända fullmäktige, en okänd statlig Af-handläggare och en okänd kommunal handläggare i något slags samarbete.

- Utan kännedom om de olika fullmäktiges (handläggarnas) behörighet eller befogenheter.

- Återkallbar, d.v.s Frivillig.

- Fullständig ansvarsfrihet för fullmäktige (handläggarna) för annars straffbara handlingar, och frihet för fullmäktige att ingå avtal med tredje man.

- Utan insyn och kontroll över denna ansvarsfrihet till tredje man.

- Uppgifter som sökande själv kan lämna till tredje man (ej straffbart, YGL).


Trots frivilligheten drabbas de som inte skriver under avtalet av totalt avslag på pengar, endast nödmedel beviljas 50 kr/dag ibland, och ibland pengar till hyran.


Ang. samtycken/överenskommelser med kommuner se JO beslut dnr.: 3430-1996 (beslut 1997-06-09), respektive nu pågående ärende/beslut JO dnr.: 5199-08.

Se även Prop. 1979/80:1 del A sid. 400.

__________________________________________________




http://brs.skl.se/skbibl/cirkdoc.jsp?searchpage=brsbibl_cirk.htm&search1_cnr=08%3A*&op1=&type=&db=CIRK&from=1&toc_length=20&currdoc=89





















Av Christina - 16 september 2009 11:44


Kränkande särbehandling, av arbetssökande invånargrupper, av både myndigheter och rättsväsendet.


Mänsklighets och andra intresseorganisationers erfarenheter är tyvärr inte att dessa artiklar i pressen uppmärksammar enstaka exempel på dåligt bemötande, utan att de är exempel på en kultur inom socialtjänsten, som många klienter vittnar om.


Man kan tyvärr dra paralleller mellan de svartas situation i USA på 50-talet, och situationen för svenska socialtjänstens fattiga klienter på 2000-talet.


En av anledningarna till den värsta rasismen mot svarta i USA, berodde på att det handlade om en strukturell rasism, vilken sanktionerades av rättssystemet.

Det var först när rättssystemet slutade att sanktionera rasismen, som svarta kunde börja anmäla övergreppen och rasismen började att minska.

 

Vad utmärker då lokalpolitikerna i t ex Gävleborgs län? Är det högutbildade singlar eller gifta småbarnsföräldrar som fattar besluten om vård, skola och omsorg?

Den 21 september 2009 presenterar Sveriges Kommuner och Landsting svaret.

SKL har kartlagt de förtroendevalda i Gävleborgs län.

Rapporten redovisar hur olika samhällsgrupper är representerade bland förtroendevalda i Gävleborgs kommuner och landsting.


Kammarkollegiet fick den 29 januari år 2009 regeringens uppdrag att utreda ansökningar om ändrad indelning i syfte att bilda regionkommuner med de uppgifter som Ansvarskommittén föreslagit.

Ansökningarna avser bildande av regionkommuner i Norrland och Svealand.

Indelningslagen:

http://www2.notisum.com/rnp/sls/lag/19790411.htm

Av Christina - 15 september 2009 00:18


  

Äldre Barbiedockor efterfrågas alltid.


Den unga mamman skriver om att sälja saker för att kunna överleva.

Ja, visst är det så, att sälja alltifrån barnkläder, leksaker, tavlor, krukor, prydnadssaker, porslin, möbler, cyklar, och jag vet inte vad.

Det gäller att kolla upp vad som efterfrågas.

Förr var små annonser i papperstidningarna gratis, men man fick bara ha 50 st annonser per år.

Trist att sälja saker som har ett affektionsvärde, men måste man så måste man.


http://www.alltombarn.se/1.28221


.

Av Christina - 13 september 2009 08:57




  

LYSSNA PÅ VÄLJARNA!

 

Äntligen har kommundelen förstått.

Nu ska en "revisors-funktion" inrättas i kommundelen.

Det räcker tydligen inte med de centrala revisorerna (flest lekmän, politiskt beroende).


Och, först har det tydligen krävts förödande ärenden med en svårt drabbad medborgare som en följd av personalens oegentligheter.

Ungefär som med trafikolyckor, först måste någon dö, eller iaf nästan dö, innan någonting händer.


Men, jag tror ändå inte på den idén, avdelningscheferna har 4-dubbla lojaliteter, dels (1) deras eget behov av att tänka på sin egen karriär och sin egen lön, dels (2) lojaliteten med de underordnade, för att framstå som en populär och duktig ledare, dels (3) lojaliteten med den överordnade ledningen, dels (4) lojaliteten med den sittande politiska majoriteten.


Det enda som hjälper mot handläggares oegentliga beteenden är sparken, rakt ut i kylan, inkl. i preventivt syfte, höga skadeståndskrav av medborgare från handläggarnas arbetsgivare.

Av Christina - 7 september 2009 20:02


Gratis el i Lettland för fattiga.


I Sverige betalar kommunen kapitalkostnaden för en elräkning, men inte räntan och andra kostnader.

Så, då kan i vilket fall som helst inte elräkningen betalas.


Tips: Är du fattig så anlita Fortum, de vet hur det fungerar.

Små elbolag typ God El kan inte rutinerna, så då går en obetald faktura till KFM i stället för direkt till kommunen/kommundelen.


http://www.dn.se/ekonomi/gratis-el-till-lettlands-fattiga-1.947297


Ellag (1997:857)

11 kap 4 § Om avtalsbrottet består i att konsumenten försummat att betala för överföring eller leverans av el gäller, utöver vad som anges i 3 §, att konsumenten sedan tiden för rättelse gått ut skall uppmanas att betala inom tre veckor från det att han har delgetts uppmaningen och en underrättelse om att överföringen annars kan avbrytas.

Ett meddelande om den uteblivna betalningen skall samtidigt lämnas till socialnämnden i den kommun där konsumenten får el överförd.

Sker betalning eller är fordringen tvistig får överföringen inte avbrytas. Överföringen får inte heller avbrytas om socialnämnden inom den tid som anges i första stycket skriftligen har meddelat den som lämnat underrättelsen att nämnden tar på sig betalningsansvaret för skulden.


Kvinna dog.

http://hd.se/inrikes/2008/08/29/raekning-obetald-larmet-slogs-ut/


Elnät i Grekland


Av Christina - 6 september 2009 09:31



Ett beslut ska alltid åtföljas av en motivering till beslutet, och ett lagstöd i form av en lagparagraf till denna motivering.


Ofta glöms olika rättsprinciper bort av myndigheter.


Legalitetsprincipen (BrB 1:1)

Lagar ska vara tydliga. Inget straff utan brott t ex. Även EKMR 6.1


Proportionalitetsprincipen (EG-rätten, resp. EKMR)

Proportionen mellan brott och straff.


Analogislut förutan praxis

En lag används som en annan lag. (t ex.: Sol 4:1 används som SoL 4:4-5, i kombination med SekrL 14:4*).


*Samtycke är en så kallad ansvarsfrihetsgrund, det vill säga en gärning, som i juridisk mening annars skulle ha varit straffbar, kan medföra ansvarsfrihet genom att parterna har agerat i samtycke.

Bestämmelsen finns i Brottsbalken 24 kap 7 §.


Grund för ansvarsfrihet resp. Brott

24 kap 7 § En gärning som någon begår, med samtycke från den mot vilken den riktas, utgör brott endast om gärningen, med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter, är oförsvarlig. Lag (1994:458).

Likhetsprincipen, RegeringsFormen 1:9.

Alla är lika inför lagen. Alla har samma rättigheter. (T ex SFS 2007:414)

Partsinsynen (FvL). 

Officialprincipen. Utredningsskyldigheten (FvL, FpL). 

. Byråkrati i små celler.

Ovido - Quiz & Flashcards