Hatbrott definieras som brott på grundval av eller i samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller t.o.m ålder.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Hatbrott

Förövarna får i bästa fall sitt straff, och offren får stöd av särskilda brottsoffergrupper.

Men, det finns även andra typer av hatbrott. Tjänstemän på vissa myndigheter (t. ex. arbetsförmedlingen, F-kassan, och kommuner) kan börja diskriminera och rent av hata medborgare som de kommer i kontakt med.

Det kan gälla medborgare som inte står med mössan i handen, eller medborgare som har mer kunskaper än tjänstemännen själva, eller medborgare med en annan politisk uppfattning, eller medborgare med ett annat etniskt ursprung, eller medborgare som använder sig av sin yttrandefrihet, eller medborgare som använder sig av sin överklaganderätt.

Tjänstemännen använder då sin myndighetsmakt till att slå ned dessa personer på olika sätt, ofta då med ekonomiska konsekvenser för medborgaren, eller med starka känslomässiga konsekvenser (kommunerna)

Dessa medborgare saknar helt och hållet rättsskydd eftersom det är en myndighet som begår hatbrottet, inlindat i något annat.

Hur tänker rättsväsendet och Beatrice Ask i dessa frågor?

Några exempel:

- En arbetsförmedlare menade att alla som kom från Polen städade i Sverige.

- Försäkringskassan använde bl. a. en 5 år gammal sjukfrånvaro som ett argument för att nollställa en invandrares SGI till 0 kr.

- Själv har jag drabbats av både allvarliga ekonomiska och känslomässiga konsekvenser för att jag använt min yttrandefrihet och min överklaganderätt.