Direktlänk till inlägg 28 juli 2010

Regeringsrätten, Kammarrätten, och prövningstillstånd . . .

Av Christina - 28 juli 2010 13:14

I skattemål (pengar), fastighetstaxeringsmål (pengar), samt i mål om LVU, LVM, och LPT behövs inget prövningstillstånd hos Kammarrätten. LVU, LVM, och LPT är så kallade "tvångsmål".


När kommunerna tvingar arbetssökande (helt oavsett den sökandes bakgrundsuppgifter i sammanhanget), att skriva under så kallade "samtycken", d.v.s ställningsfullmakter, med hot om indragna pengar, i strid med Avtalslagen SFS 1915:218, 3 kap 28 §, är detta då inte ett TVÅNG, d.v.s ett tvångsmål?

 

Ett tvångsmål, som dessutom handlar om pengar i slutänden = Sakens betydelse för den enskildes överlevnad (resurssvaga individer).

 

 

Ang. "samtycke"-tvånget: Se KR mål dnr.: 5673-08 (inget prövningstillstånd hos RR).

I tvångsmål beviljas ju som sagt prövningstillstånd hos Kammarrätten, OCH ett offentligt biträde beviljas (en jurist eller en advokat), vilken betalas av staten.


Kommunerna tvingar arbetssökande till kommunala aktiviteter / åtgärder, parallellt med tvånget till en fullmakt (SekrL 14:4, eller OSL 12:2), både med paragraferna SoL 4:1 och SoL 4:4.

Kommunerna avslår sedan medel både med paragraferna SoL 4:1 och SoL 4:5.

Hur kan det komma sig att Kammarrätten ständigt hänvisar den typen av mål till Regeringsrätten, som sedan i sin tur inte lämnar prövningstillstånd ?

 

För att öka på tvånget kan sedan statliga arbetsförmedlingen tvinga sökande till en lika i sammanhanget olämplig åtgärd parallellt, OCH/ELLER koda den sökande till kategorikoden/avanmälankoden 14, så att AMSFS 2005:4, 11 §, 2:a stycket, då går igång. Denna paragraf blev överklagbar enligt FvL först from 7 april år 2009 via Europadomstolen.

 

Då har stat och kommun tillsammans effektuerat ett dubbelt tvång parallellt, med svält för en arbetssökande, inmålad i ett hörn i samhället, med dörren stängd åt alla håll, även mot Rättsväsendet.


  





 

http://www.domstol.se/Publikationer/Rapporter/DV-rapport_2002_4.pdf 


http://www.juridicum.su.se/juruppsatser/2009/vt_2009_Rebecka_Hjorth.pdf 



http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=Domstolsutredningen


Detta nedan betyder att mål i Förvaltningsrätterna är helt värdelösa:

- " Förvaltningsdomstolen har i samma anda ålagts ett utredningsansvar. Frågor relaterade till förvaltningsdomstolens utredningsansvar har dock länge ansetts oklara, i synnerhet i frågor om beviskrav, bevisbörda och bevisvärdering.

Denna problematik är i stort förbisedd av lagstiftaren. I praxis har endast spridda frågor hanterats. " -

 

Nedanstående stämmer INTE med verkligheten.

- " I förarbetena till FpL anförs att prövningens karaktär förändras

när ärendet når domstolen, och enskild och beslutsmyndighet blir likvärdiga parter

inför domstolen. Avsikten är att det skall finnas en tydlig skillnad mellan prövning på

myndighetsnivå och i förvaltningsdomstol. " -


FpL 8 § (Officialprincipen)

- "Den springande punkten har angivits vara frågan om vem som ska bära risken

av otillräcklig utredning." -


RegR praxis (RÅ 2006)

Enligt 8 § första stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall rätten tillse att ett mål

blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Denna s.k officialprincip gäller utan hinder

av att förvaltningsprocessen numera blivit en tvåpartsprocess (jfr Wennergren, Förvaltningsprocesslagen FpL, m.m., 5 uppl. s. 148 f.).

Särskilt när styrkeförhållandet mellan parterna är så ojämnt som i mål av nu aktuellt slag vilar ett stort ansvar på domstolen att se till att enskild part inte blir lidande genom att beslutsunderlaget är ofullständigt eller bristfälligt i något hänseende.


NÄR DET GÄLLER MÅL MELLAN EN ENSKILD OCH T.EX EN KOMMUN ELLER AMS, SÅ ÄR DET KOMMUNEN RESPEKTIVE AMS SOM TAR ÖVER PROCESSLEDNINGEN FRÅN FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN.

AV POLITISKA SKÄL???

KOMUNENS EGNA FRITIDSPOLITIKER SITTER JU OCKSÅ MED VID DOMSTOLENS BESLUT = JÄV.




Ett boktips om bl.a. rättsväsendet: http://svenerikalhem.se/index.php



Justitiekanslern (JK) har både till uppgift att företräda staten och granska domstolarnas arbete. Detta innebär att JK varken kan sköta den ena eller den andra arbetsuppgiften ordentligt utan att ständigt drabbas av intressekonflikter och jäv.

Domstolarna tillåter sig att utelämna vad part anfört i förhandlingen i sina domskäl, varför den part som drabbats därigenom aldrig fått någon riktig ”fair trial”, i enlighet med EKMR artikel 6:1.

Det är detta som JK skall granska men inte gör.

Antalet ärenden i Europadomstolen har därför mångdubblats under de senaste åren.

Sverige har också blivit fällt åtskilliga gånger för att inte ha följt Europakonventionens regler i dessa sammanhang.

Artikel 6, punkt 1 i Europakonventionen.



Instruktion för JK : http://socialombud.forum24.se/socialombud-about8.html


Statens ansvarsnämnd: http://www.statensansvarsnamnd.se/


Av 1 kap. 1 och 2 §§ regeringsformen (RF) följer att den offentliga makten utövas under lagarna, och att den skall utövas med respekt för alla människors lika värde, och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen (RF) skall bl.a förvaltningsmyndighet i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen, samt iaktta saklighet och opartiskhet.

 
ANNONS
 
Christina

Christina

1 augusti 2010 17:58

*********

Minnesanteckningar för egen och andras del.
__________________________________________

Preskriptionstider och skadeståndsmål.
__________________________________________

De rättsliga tillämpningen.

Regler om det allmännas skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (1972:207).
Enligt 3 kap. 2 § denna lag svarar staten för personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i sådan verksamhet som staten svarar för.
Ersättning för lidande (ideell skada) kan utgå endast då någon allvarligt kränks genom brott av typiskt integritetskränkande art (se 2 kap. 3 § skadeståndslagen).

Enligt Högsta domstolens praxis kan ideellt skadestånd också utgå utan uttryckligt stöd i lag om en överträdelse av Europakonventionens regler har ägt rum, se t.ex NJA 2007 s. 584.


I 23 § datalagen (1973:289) – som enligt övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen (1998:204; PuL) alltjämt är tillämplig på frågor om skadestånd hänförliga till omständigheter som har inträffat före den nya lagens ikraftträdande – föreskrivs att den som är ansvarig för ett personregister ska ersätta skador som tillfogas en registrerad person till följd av oriktiga eller missvisande uppgifter i registret.


I 48 § PuL anges att den personuppgiftsansvarige ska ersätta den registrerade för skada och kränkning av den personliga integriteten som en behandling av personuppgifter i strid med denna lag har orsakat.


Är anspråket preskriberat?


En allmän förutsättning för att skadestånd ska kunna utgå är att skadeståndsfordringen inte är preskriberad.
Enligt 2 § preskriptionslagen (1981:130) preskriberas som regel en fordran tio år efter tillkomsten om inte preskriptionen avbryts dessförinnan.
Av förarbetena till preskriptionslagen framgår att de allmänna preskriptionsbestämmelserna i lagen är tillämpliga även på skadeståndsfordringar i den mån det inte förekommer särskilda preskriptionsbestämmelser på ett visst område (se prop. 1979/80:119 s. 39 f.).


Preskriptionslagens gängse tioåriga preskriptionstid antas när det gäller utomobligatoriska skadeståndsfordringar börja löpa vid ”skadetillfället”.

Enligt det så kallade första rättsfaktumets princip är detta som huvudregel när den skadegörande handlingen vidtogs. Detta antas alltså gälla oavsett när skadan som sådan visar sig.
I vissa situationer kan dock denna princip modifieras av att det är fråga om en s.k perdurerande skada, som uppkommer successivt.


Ändamålet med preskriptionsreglerna är i första hand att skuldförhållanden ska klaras ut i rimlig tid.
Det beror i sin tur framför allt på att t.ex en gäldenär inte ska behöva leva i ovisshet hur länge som helst, men också på att bevisningen om fordringen inte ska vara föråldrad när t.ex en fordring aktualiseras.
Dessa ändamålssynpunkter bör beaktas när man bestämmer preskriptionstidpunkten i tveksamma fall.


När det gäller preskriptionsfrågan vid anspråk på ersättning för skada grundat på datalagens eller personuppgiftslagens bestämmelser, s.k registerskador, ger förarbeten och doktrin ingen vägledning.
Såvitt känt är frågan inte heller belyst i praxis.


Datalagens skadeståndsregel (23 §) innebär att den registrerade ska ersättas för skada som har tillfogats genom att ett personregister har innehållit en oriktig eller missvisande uppgift. Skadeståndsansvaret är strikt.


Personuppgiftslagens skadeståndsregel (48 §) innebär att skadestånd ska utges för skada och kränkning av den personliga integriteten som en behandling av personuppgifter i strid med lagen har orsakat.
Även detta ansvar är strikt. Ersättningsskyldigheten kan dock jämkas under vissa förutsättningar.


Av förarbetena till PuL framgår att lagstiftarens intention har varit att den enskilde ska ha rätt till samma typ av ekonomisk kompensation avseende både kränkning och ekonomisk skada som har förelegat enligt datalagen, se prop. 1997/98:44 s. 106.


Frågan är då hur ”skadetillfället” ska tolkas i detta sammanhang.
När det gäller den här typen av skador framstår det inte som invändningsfritt att anta att de principer för preskription som enligt ovan anses tillämpliga för skadeståndsfordringar ska gälla oavkortat.

I vissa fall kan felet i sådana här fall nämligen löpande orsaka skador och därför anses fortgå. Vid anspråk grundade på bestämmelser i datalagen och PuL finns det därför enligt Justitiekanslerns mening skäl att bedöma frågan om preskriptionstidens start något annorlunda.


För bedömningen av vad som utgör ”skadetillfället” enligt bestämmelserna i datalagen och PuL är det sålunda inte alltid relevant att hänföra sig till tidpunkten för registreringen av uppgiften i fråga, eller till tidpunkten för någon annan behandling.

När det exempelvis gäller den kränkning som ligger i att en uppgift har varit felaktig under lång tid är skadetillfället snarare att hänföra till hela denna tid.

Kränkningen består i princip i samma mån flera år efter registreringen som vid den tidpunkt när registreringen sker.


I enlighet med den allmänna utgångspunkten att preskription börjar löpa vid skadetillfället bör sålunda, enligt JK mening, preskriptionstiden med avseende på den kränkning som den felaktiga uppgiften har inneburit normalt inte ta sin början förrän felet rättas till.


När det gäller ekonomisk skada till följd av fel i register är den mest naturliga hållningen, enligt JK mening, att det avgörande ”skadetillfället” anses inträffa vid den tidpunkt då skadan materialiseras som en följd av registerfelet, t.ex den tidpunkt då t.ex en person blir tvungen att betala för ett nytt pass till följd av en felaktig registrering i folkbokföringsregistret.


Sammanfattningsvis bör man enligt JK mening se på dessa frågor på följande vis:

Skadetillfället – och därmed utgångspunkten för beräkningen av preskriptionstiden – bestäms efter vilken skada som avses.

En kränkning bör i normalfallet anses pågå så länge felet består, vilket betyder att ”skadetillfället”, eller den skadeståndsgrundande handlingen, får anses vara perdurerande, och inte upphöra förrän felet är utplånat ur registret,

vilket i sin tur innebär att preskription inte börjar löpa förrän felet har undanröjts.

Skadetillfället med avseende på en ekonomisk skada inträffar normalt vid den tidpunkt då skadan materialiseras som en följd av registerfelet.

http://www.fattiglappen.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Christina - 28 april 2013 12:42

NU tar jag semester från nätet ett tag. Ha en skön liten vår och försommar! Ut i solen! Vi ses någon gång framöver! / Christina ...

Av Christina - 17 mars 2013 18:04

Länge sedan jag var inne på min blogg nu . . . Har tröttnat även på FB . . . Ska skaffa ett konto på Worldpress, och börja twittra istället, tror jag. Bättre sätt att nå tänkta målgrupper.   Försöker glömma min Af-tid, hur det nu ska gå til...

Av Christina - 30 december 2012 18:46


  JAG ÖNSKAR ALLA LÄSARE OCH FÖLJARE AV BLOGGEN: ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR 2013 ÖNSKAR JAG ER ALLA! För närvarande skriver jag dock mest på Facebook (så länge det är gratis). https://www.facebook.com/#!/Piraten10   Min ...

Av Christina - 12 december 2012 15:35

EU består av 27 st medlemsstater. En av dessa stater är Sverige. Sverige består av 290 st delstater (självstyrande kommuner), och vissa av dessa 290 st delstater består i sin tur av del-delstater (stadsdelar). Delstaterna och del-delstaterna i Sv...

Av Christina - 4 december 2012 13:27

En FB-vän berättade nyligen om en fest för sin mor som fyllde 60 år. Det fick mig att tänka på när jag fyllde 50 resp. 60 år . . .   Samma månad jag fyllde 50 så drabbades jag av 2 tandinfektioner i UK. Jag fick penicillin av min tandläkare ...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se