Arbetsförmedlingen kan stänga av arbetssökande (genom en avanmälan av den sökande) från 1) den statliga beskattade A-kassan, samt från 2) det statliga beskattade aktivitetsstödet (för arbetssökande i statlig åtgärd, SFS 1996:1100) med stöd i lag (Alf-lagen: SFS 1997:238, §§ 43-46).

Se även IAF:s rapport 2006-05-19 dnr 2005/2344 (gällande för dem som fortfarande har A-kassa). 

Avstängning eller nedsättning från statliga A-kassan eller statliga aktivitetsstödet gäller förutom i dessa  nedan fall :

1. beslut på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet,
2. beslut har blivit oriktigt på grund av att det fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller
3. beslut har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig rättstillämpning eller någon annan liknande orsak.

Något stöd i lagtext finns inte för indragna pengar via en avanmälan för de arbetssökande vilka är 3) privat försörjda, eller för de arbetssökande 4) vilka lever på obeskattat kommunalt existensminimum, eller för de arbetssökande 5) vilka förbrukat sina A-kasse-dagar och inte befinner sig i en statlig åtgärd.

I dessa senare fall så "avanmäler" arbetsförmedlingen de arbetssökande, och kallar då denna avanmälan för "faktiskt handlande" (länsrätten kallar det för "trafikövervakning"), och då helt utan tanke på de både direkta och indirekta ekonomiska konsekvenserna.

Ett beslut om att "avanmäla" arbetssökande  (oavsett skälen och oavsett vilken försörjningsgrund den sökande har) innebär bl a att den arbetssökande inte erhåller t ex några statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder med ett beskattat så kallat aktivitetsstöd som försöjningsgrund.

De arbetssökande kan även i detta sammanhang ges förmedlingskoden "N" = Nej, d.v.s = ingen service = ingen matchning mot lediga jobb och därmed inga anvisningar till lediga jobb. 

Kommunerna, å sin sida, avslår obeskattade medel till överlevnad (eller avslår medel till lokala resor till t ex arbetsförmedlingen) utan stöd i lag.

För att få stöd i lag eller i praxis hos Länsrätter lämnar kommunerna då en motivering med innehållet att den arbetssökande inte är arbetssökande.

Kommuner avslår även medel  till överlevnad med hänvisning till (i en oskriven undertext) att arbetssökande inte undertecknar frivilliga avtal (SekrL 14:4). Kommunerna måste då i de fallen omskriva avslagsmotiveringen för att få rätt hos Länsrätten, och då  med en avslagsmotivering i enlighet med SoL 4:1 eller SoL 4: 4-5. Kommuner kan nämligen inte avslå medel med hänvisning till SekrL.

De arbetssökande som efter förbrukade 300 dagar A-kassa inte direkt erbjuds någon statlig arbetsmarknadspolitisk volymåtgärd kan alltså hamna i alla dessa ekonomiska, ödesdigra och oreglerade fällorna beskrivna här ovan via stat (Af) och kommun.

Dessa förhållanden tycks dock tyvärr inte intressera politikerna (eller juristerna), varken på riksnivån eller på en kommunal lokalnivå, det minsta, och detta oavsett politiskt block.

I lagrummen är straffskalan både olika, och jämförelsevis även opreciserad och otydlig, vid en direkt jämförelse mellan de olika ersättningssystemen, nämligen de två (2) statliga resp. det kommunala.

Se vidare under strecket här nedanför.

Genom statliga arbetsförmedlingens beslut, och/eller icke beslut, kan alltså medborgare tvingas leva på obeskattat kommunalt existensminimum år efter år efter år, och även ibland helt utan medel för överlevnad.

-  a)  Se § 46 (om aktivitetsstöd) och § 49 (om överklagan) i ALF-lagen SFS 1997:238 (lagen om A-kassa).

-  b)  Samt § 25 i SFS 1996:1100 (lagen om aktivitetsstöd).

Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

 * Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning ska omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning, om det begärs av den som beslutet angår. En begäran om omprövning ska ske skriftligt. Skrivelsen ska ges in till Arbetsförmedlingen och ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då den som begär omprövning fick del av beslutet.

-  * Se även en ny dom i Europadomstolen från den 7 april år 2009 (application no.: 28426/06). Överklaganderätten vid aktivitetsstöd.

-    c) Se även 4 kap. 1-5 §§ i SoL, SFS 2001:453, (om kommunalt ek. stöd till arbetssökande).

Om arbetsförmedlingen använder sig av AMSFS 2007:20 och 11 § andra stycket **, och Förvaltningslagen, FvL 6 § (samverkan), så ska dels en kommunicering ske med den arbetssökande, samt en dokumentation, hos både Af och kommun, i resp. persondataregister enligt FvL 15, 16 och 17 §§.

Denna Af-text (föreskrift) här nedan lades till och gällde fr o m 29 november år 2007 :

** 11 §.  En sökande som får sökandekategorikod arbetssökande med förhinder (14) ska informeras om att noteringen för den som uppbär arbetslöshetsersättning medför en automatisk avanmälan till sökandens arbetslöshetskassa samt att den kan påverka rätten till förmåner, ersättningar och stöd som andra myndigheter beslutar om. (AMSFS 2007:20)

Den understrukna kursiva delen i texten (en svepande formulering om andra myndigheter) finns inte reglerad eller specificerad i några andra lagtexter eller föreskrifter.

Vilka andra myndigheter har arbetssökande ev. kontakt med avseende ekonomiska ersättningar?

F-kassan? Kommunernas försörjningsstöd? JA.

Slumpen eller inte slumpen, i slutet på november år 2007 inkom från Länsrätten avslag på 8 månaders medel, för april år 2007 - - november år 2007 (och därefter löpande avslag, månad för månad, fram t. o. m. januari månad år 2009).

Kommunens tjänstemän belastar även de arbetssökande medborgarna själva för arbetsförmedlingens långsamma och osakliga handläggning genom avslag på ek. poster, t ex  avslag på SL-kort.

Fr. o. m. januari år 2009 har kommunerna direkt insyn i Af register (SoL 11 kap 11 a §).

Ang. Delegering av kommunala beslut till tjänstemän:

Kommunallagen (KL) 6 kap. 34 §

I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:
Punkt 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt