Ja, snart är det dags att göra en slutsummering av en arbetssökandes historia i Sverige.

I korta drag och punkter . . .

* 300 dagar A-kassa från AEA

* 1 års studier med CSN-lån

* Avslag på starta-eget-åtgärden från Af

* 3 års väntan på medel till tandvård från kommunen

* En åtgärd från Af hösten 1996

* En åtgärd från Af hösten 2009

* Avstängd från Af  under 3 år, hösten 2006 -- hösten 2009 (motivering: ej mottaglig för deras service)

* Nödmedel  (50 kr/dag) från kommunen våren 2007 -- våren 2009 (under 22 månader).

* Fas 3 inom JOB-åtgärden våren 2012.

* Existensminimum under åren 1996 -- 2012.

* Betalningsanmärkningar sedan 1996.

När man vårstädar, och går igenom sina prylar, framstår arbetslösheten och fattigdomen som allra tydligast.

* Jag har ett överflöd av sockor, halsdukar och fleeceplädar, d.v.s sådant som är extra billigt på affärernas slutreor (man vill ju gärna bära med sig NÅGOT hem).

* Jag har köpt jobb-kläder på slutreor, kläder som jag aldrig fått användning för.

* Utslitna mattor har bytts ut mot secondhandmattor.

* En tjock-TV som är minst 15 år gammal, och ett antal billiga kontantmobiler.

* Det som haft något värde (inkl. affektionsvärde) har jag tvingats sälja för att överleva.

* Fattigdomen har även drabbat barn i familjen.

* O.s.v

Min motivation är totalt slut, och lilla landet Sverige ger jag idag inte mycket för.

NO JUSTICE NO PEACE.