Och upplysningar.

Myndigheters serviceskyldigheter.

Enligt 4 § i Förvaltningslagen finns bestämmelser som innebär en utvidgad serviceskyldighet för myndigheter. Reglerna omfattar bl.a skyldighet för myndigheterna att bistå enskilda med upplysningar, vägledning, råd, och annan sådan hjälp i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde.

Vägledningsskyldigheten gäller oberoende av om medborgaren begärt det eller inte, Prop. 1985/86:80 s. 59 f.

När det behövs och är lämpligt skall myndigheten vägleda den enskilde, allt efter omständigheterna.

Upplysningar och råd ska särskilt lämnas vid myndighetsutövning.

Gör inte myndigheten detta så gäller Skadeståndslagen 3:2.

Myndighetsutövning kan t.ex vara när en arbetsförmedlare avanmäler dig hos din A-kassa.

Önskar du ta ledigt under A-kasseperioden så ska AF upplysa dig om att 25 vardagar gäller, annars mister du din SGI hos F-kassan.

Se även NJA 1985 s. 696.

Vid aktivitetsstöd under en åtgärd gäller 20 vardagars ledighet.

Om ditt skadeståndskrav på en myndighet understiger ett ½ basbelop, ca 21.400 kr, så kan det bli ett småmål hos Tingsrätten, ett enkelt, billigt och skriftligt förfarande.

  Datainspektionen (DI).

Integritetskränkningar (intrång).

Eftersom varken myndigheter i Sverige eller Tillsynsmyndigheter i Sverige tycks klara av att handlägga personuppgiftslagen, känner jag mig åter igen tvungen att göra ett inlägg om den (PuL).

Kopiera av och använd vid behov!

Av motiven till PUL framgår att ersättningen för kränkning får uppskattas efter skälighet mot bakgrund av samtliga omständigheter i respektive ärende. Då ska hänsyn tas till bl.a. sådana faktorer som om det har funnits risk för otillbörlig spridning av känsliga, missvisande, eller felaktiga/oriktiga uppgifter, och om den registrerade medborgaren på grund av den felaktiga behandlingen har blivit utsatt för något beslut, eller några andra åtgärder, som har inneburit något negativt för medborgaren (prop. 1997/98:44 s. 143 f.).

Vid en bedömning av om en kränkning är att betrakta som allvarlig bör samtliga omständigheter kring handlingen studeras.

Det framgår av 5 kap. 6 § skadeståndslagen att skadestånd med anledning av kränkning ska bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet.

Jmfr. 2002 års förändring av ersättningsreglerna för ideell skada i skadeståndslagen.

Det ska särskilt tas hänsyn till om handlingen har haft förnedrande eller skändliga inslag, varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa, riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet, inneburit missbruk av ett beroende- eller förtroendeförhållande, eller varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet.

D.v.s personuppgifter av känslig art, om det funnits risk för otillbörlig spridning av uppgifterna, och om den felaktiga behandlingen har fått eller kunnat få beaktansvärda negativa konsekvenser för den registrerade.

Enligt Högsta domstolens praxis från senare år kan ersättning för ideell skada även utgå vid överträdelser av Europakonventionens bestämmelser, se t.ex NJA 2007 s. 584. och s. 862.