Bildtext : Se sista stycket i blogginlägget.

 

Ett samtycke är en fullmakt, ett avtal, en rättshandling.

Ordet "samtycke" är enbart en vilseledande förklening av ett rättsligt juridiskt giltigt dokument.

En sådan rättshandling ska vara korrekt preciserad, samt innehålla villkor för behörigheten och för befogenheterna gentemot tredje man, d.v.s en form av en ställningsfullmakt.

Tilliten för de kommunala ek. handläggarna är mycket låg generellt sett, så risken för oriktiga uppgifter och/eller förtigandet av uppgifter till tredje part är mycket stor, vilket betyder att samtycket kan få ett annat innehåll än åsyftat innehåll.

Rättshandlingar:

Lag 1915:218

28 § Rättshandling, den någon blivit rättsstridigt tvungen att företaga, vare, där tvånget utövats genom hot, som innebär trängande fara, icke gällande mot den tvungne.

Rättshandlingar är inte giltiga om de undertecknas under tvång med hot (olaga hot).

Fullmakter bör även bevittnas av 2 st  icke jäviga.

 

Jag anser att medborgaren i "Brommafallet" ska begära resning av målet i Kammarrätten om "Samtycken" / Jobbtorg - Stockholm, hos Regeringsrätten.

Ett prejudikat hos RR behövs för att kunna sprida juridisk kunskap om målet.

Resning av ett mål kan en medborgare begära hur många gånger som helst, men det blir dyrare för samhället, om medborgaren inte beviljas Rättshjälp.

Citat:

- " 

Vad innebär resning?

Resning innebär att domstolen kan pröva ditt mål igen, trots att du inte överklagat i rätt tid.

Domstolen kan bevilja resning till exempel om:

• en ledamot i rätten eller en tjänsteman på domstolen har begått ett brott eller en förseelse som kan ha påverkat utgången i målet,
• ett skriftligt bevis varit falskt eller ett vittne eller sakkunnig har ljugit och det kan ha påverkat utgången i målet,
• det kommit fram nytt bevis av betydelse, eller
• det är uppenbart att rättstillämpningen strider mot lag.

Ansökan om resning ska lämnas in till Kammarrätten om domen meddelats av en förvaltningsrätt och annars till Regeringsrätten. Om resning beviljas är det i de flesta fall den domstol som senast dömt i målet som tar upp det till ny prövning.

 

Medborgare utan ombud har dock mycket små chanser inom det svenska rättsväsendet, men försöka duger gott.

- "Av störst intresse här är den resningsgrund som innebär att resning kan

beviljas om den rättstillämpning som ligger till grund för avgörandet uppenbart

strider mot lag (RB 58 kap. 1 § första stycket 4 och 2 § 5)." -

- " 

-  "Att lagstridigheten ska vara uppenbar anses innebära att rättstillämpningen klart

och oemotsägligt ska framstå som oriktig (Welamson, Rättegång VI, 3 uppl.

s. 230 f. med hänvisning till NJA II 1940 s. 172). " -

Citat: Ang. brottmål

Debatten om rättshjälp har onekligen haft otur. Den startade strax före jul 2004 när justitiedepartementet meddelade sin avsikt att tillsätta en utredning på tjänstemannanivå om beviljande av rättshjälp till sökande vars domar vunnit laga kraft.

Man tyckte att alltför många felaktiga domar hade avslöjats av journalister. Men utredningen gick upp i rök redan inom några dagar när Sverige drabbades av tsunamikatastrofen.

Saken kom på tal igen i juni 2006 när justitiekanslern Göran Lambertz publicerade sin rapport Felaktigt Dömda. Där belystes elva fall där felaktigt dömda personer fått resning och upprättelse – men inte på grund av juristernas engagemang, utan tack vare att granskande journalister lyckats avslöja dessa justitiemord. 

För en kort tid sedan (cirka våren år 2009) gick justitieminister Beatrice Ask ut i media och sa: ”Vi måste ha ordentliga regler för resning. Rättsväsendet har fått kritik i dessa avseenden på senare år. och jag tycker därför det finns skäl att tillsätta en större utredning.” -

 

OCH, mål inom förvaltningsrätterna ???

Verksamhet "av sådan art" kan inte heller anses vara tillämpligt på vanliga arbetssökande i Sverige.

Vad menar LR och KR isf t.ex. med begreppet "sådan art"?

 

Motsvarigheten, med samtycken inför statliga åtgärder med t.ex externa aktörer, inom t.ex JOB, för arbetssökande, existerar inte (möjligen endast för f.d sjukskrivna).

 

Soc. kan t.ex inte heller avslå ek. bistånd till t.ex alkoholister som vägrar behandling (flera rättsfall och prejudikat).

 

LR och KR tror alltså på de kommunala handläggarnas muntliga traditioner.

Som om detta skulle kunna anses lämpligt med tanke på den stora kommunala personalrörligheten, samt med tanke på att de själva byter handläggare inom en grupp när det passar dem.

 

LR och KR nämner i domsluten ang "Samtycken", från år 2008-2009, också i förbifarten lagen PuL (personuppgiftslagen), förutom då även SoL 11:6 (dokumentationen).

 

 

Min stadsdelsnämnd (fritidspolitikerna) beslöt dels 2007-06-14 (d.v.s. 10 dagar efter att Datainspektionen besökt "deras" samlokaliserade AF), dels våren år 2009 (2009-05-14, d.v.s på nämndmötet i maj efter det nämndmöte i april under vilket jag klagat på felaktiga uppgifter i den digitala akten),  att DELEGERA  beslut om rättningar i register enligt PuL till de handläggare som själva skrivit in uppgifterna.

 

Stadsrevisorerna i Stockholm (grupp 3) skriver per datum 2009-06-09 att verksamheten inom stadsdelen ska ses över 2010 för året 2009 (enligt vanlig ordning). Men, en av revisorerna har en fru som sitter i den nämnden :-)

 

 

Mål ang. PuL hos länsrätten år 2009.

Kommunallagen och PuL, beslut 2009-10-01, enhet 16 hos LR.

I det fallet lämnade Länsrätten (LR) helt korrekt några väl valda ord om den kommunala handläggningen av PuL, DOCK kom detta kommunalbesvär tyvärr in för sent till LR (efter 3 veckor efter justerat protokoll hos stadsdelsnämnden).

 

JO skriver om soc möjligheter att "kontrollera uppgifter" (2010-05-25), och hänvisar till SOS handbok s.146, MEN då handlar det i huvudsak om ekonomiska uppgifter till vilket ett samtycke redan lämnas i varje månads ansökningsblankett, inkl. SoL 11:11 a-c.

 

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10572/2003-101-2_20031013.pdf

 

I SoL 4:4 står i sista stycket: Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. (Lag 2007:409).

 

Behövs samtycke till det som redan är reglerat i lag?

SoL 4:4 gäller dock endast ungdomar under 25 år, samt dito studerande under t.ex sommarlov.

 

  

 

"Inte samtycker till informationsbyte" (mars år 2006).

År 2009 resp. år 2010 yttrar sig Kammarrätten resp. JO i annan medborgares mål om samtycken.

Åren 2007-- 2009 omskrev denna stadsdel inom Stockholms kommuns avslagsmotiveringarna i detta mitt fall.

Således falska uppgifter till rättsväsendet, samt förtigandet av uppgiften att jag förbrukat mina 300 dagar a-kassa, och därmed inte var kommunens målgrupp.

Som en x-tra livförsäkring hade jag i februari år 2006 strukit över arbetsförmedlarens namn när jag skickade in Af-handlingsplan till kommundelen.

Men, det hjälpte inte, den 23 augusti 2006 ändrades koden 11 till 14 av en annan arbetsförmedlare, oriktiga uppgifter hade då anlänt till Af från kommundelen. Kommundelen hade röjt oriktiga uppgifter.

Min arbetsförmedlare under första halvåret 2006 (M. N.) slutade senare inom verket. Arbetsförmedlaren under andra halvåret 2006 jobbar fortfarande kvar (A. K.).

 

Myndigheters skyldigheter: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19860223.HTM

 

Personuppgiftslagen (PuL):

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980204.htm

 

Sekretesslagen:

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20090400.HTM

 

Överdriven maktutövning:

http://www.sweden.gov.se/sb/d/13125/a/145120

 

Motiveringsskyldigheten gäller BÅDE vanliga myndigheter och domstolar:

- " Förvaltningslagens rättssäkerhetsgarantier – däribland motiveringsskyldigheten ska gälla på samma sätt, oavsett om det är fråga om ärenden med unionsrättsliga inslag eller inte.

EU-rättsliga principerna om god förvaltning.

Medlemsstaterna enligt EU-domstolen har att se till att deras myndigheter

motiverar beslut, som påverkar utövandet av en grundläggande

rättighet vilken har tillförsäkrats enskilda genom fördraget.

En effektiv domstolskontroll förutsätter att skälen för det överklagade

beslutet redovisas.

Den unionsrättsliga motiveringsskyldigheten gäller emellertid endast handläggningen (se domen i målet 222/86, Heylens, REG 1987

s. 4097).

 

Den är också begränsad till att avse

individuella beslut som riktas mot enskilda personer och mot vilka dessa personer måste ha möjlighet att föra talan vid domstol, medan nationella normbeslut faller utanför (C-70/95, Sodemare m.fl., REG 1997 s. I-3395).

Motiveringsskyldighet föreskrivs också ofta i EUdirektiv.

Som exempel kan hänvisas till artikel 15.2 i rådets direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003.

Mitt tillägg: Samt att motiveringarna ska vara sanningsenliga och fullständiga. INGET ska utelämnas eller omskrivas/förfalskas.

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/14/50/83/09ece60d.pdf

Bildtext till översta, allra första bilden i detta blogginlägg: --->

Olaga hot den 24 mars 2006 av K. V. = en kommunal ek. handläggare.

Avslagsmotiveringarna omskrevs, de vågade inte medge att det handlade om ett ej undertecknat samtycke åren 2007 - - 2009, förutom i en (1) enda dom från länsrätten daterad 2006-09-12 (totalavslaget mars 2006).

Lustigt nog samma dag 2006-09-12 som AF kodade mig till 14 definitivt (i januari år 2006 -- 23 augusti 2006 var jag kodad 11, + 1 dag den 11 september 2006).

Även Länsstyrelsen i Stockholm hade ett beslut daterat 2006-09-12, fast det expedierades inte förrän i februari år 2007 p.g.a "ett administrativt missöde".

 

:-) "nine-twelve" blev det i mitt fall i stället för "nine-eleven" :-) 

 

Av 1 kap. 1 och 2 § § regeringsformen (RF) följer att den offentliga makten utövas under lagarna, och att den skall utövas med respekt för alla människors lika värde, och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen (RF) skall bl.a förvaltningsmyndighet i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen, samt iaktta saklighet och opartiskhet.